Sociala medier Den 10 december inför Australien ett förbud för användning av sociala medier för personer under 16 år. Debatten om förbud och åldersgränser pågår även i Sverige. Dagens Arena har pratat med Alexandra Weilenmann som forskar om hur barn och unga använder sociala medier.
Alexandra Weilenmann tror att det finns flera anledningar till att ungas användning av sociala medier har blivit en så stor fråga.
– Sociala medier har blivit en förklaring till att psykisk ohälsa ökar bland unga. Jag tror också att många vuxna känner att den digitala utvecklingen går ganska snabbt. Nu kanske det finns en oro för att vi tappar kontroll över den och då börjar man fundera på regleringar och förbud, säger hon.
Skydda barn
I Australien blir det förbjudet för barn och unga under 16 år att ha konton i sociala medier från och med den 10 december. Syftet är att skydda barn från skadligt innehåll som mobbning och falskt innehåll. Lagen röstades igenom förra året och omfattar flera stora plattformar, däribland Instagram, Tiktok, Youtube, Facebook och Snapchat.
– Det finns inte riktigt någon forskning som visar att förbud är framgångsrikt. Den fördel jag ser är att det blir en tydlig signal om att vi tar ungas välbefinnande på allvar. Det blir en markering till företagen bakom plattformarna, om att de måste ta större ansvar för hur plattformarna designas, hanteras och vad som händer där.
Socialminister Jakob Forssmed har tillsatt en utredning om möjligheter att införa en åldersgräns för sociala medier i Sverige. Den ska vara klar 2026.
– Vi är inte i ett läge där vi kan utesluta olika åtgärder. Vi ser utvecklingen, barnen blir slavar under algoritmer och betalar med sin barndom, sa Jakob Forssmed till Dagens Nyheter i slutet av november.
Även Socialdemokraterna vill införa en åldersgräns och har nyligen föreslagit en gräns på 15 år.
Flera risker
Men Alexandra Weilenmann ser flera risker med ett förbud.
– Unga människor är fiffiga och kommer hitta sätt att kringgå ett förbud. En risk är att det uppstår andra platser på internet där unga vistas i stället. Då kanske man också blir mindre benägen att berätta för vuxna om det händer någonting där.
En annan farhåga som hon tar upp är att alla positiva delar med ungas sociala medieanvändning skulle försvinna. Som att få kontakt med likasinnade och genom andras berättelser förstå att det man är med om kanske inte är rätt.
– Vi tar bort en central arena där unga deltar, får information och gör sina röster hörda. Barnkonventionen betonar deras rätt till uttryck och delaktighet, så lösningen borde ligga på att stärka säkerheten och ansvaret på plattformarna, inte stänga ute unga från de miljöer där deras sociala liv faktiskt pågår.
En stor fråga är hur man ska kontrollera att lagen följs. I Australien ligger ansvaret på företagen bakom plattformarna. De riskerar böter på upp till 350 miljoner kronor om det kommer fram att de tillåter personer under 16 år att ha konton. Men hur ålderskontrollen ska ske är oklart. Ansiktsigenkänning och att visa legitimation är ett förslag.
– Man kan fundera på om vi riskerar att införa nya problem, till exempel genom krav på olika former av ålders- eller identitetskontroller. Då samlas mer persondata in om unga, och det innebär i sig integritetsrisker, säger Alexandra Weilenmann.
Tuva Thell
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
