Fildelningsdebatten har låst sig
Det är tyst i husen. Ute faller snön. Alla väntar på hur regeringen ska lösa frågan om fildelningslagen.
Det är tyst i husen. Ute faller snön. Alla väntar på hur regeringen ska lösa frågan om fildelningslagen.
Lord Tebbit, den brittiska konservative politikern, föreslog 1990 ett så kallat Cricket-test. Enligt Lord Tebbit skulle måttet på om en invandrare integrerats i det brittiska samhället vara huruvida denna person hejade på England i Cricket istället för sitt hemland. Tebbit sa nyligen att om folk bara hade lyssnat på honom så hade bombdåden i London 2005 inte inträffat.
Varför säger statsminister Fredrik Reinfeldt så konstiga saker om den snabbt växande arbetslösheten?
Under loppet av bara några veckor har förutsättningarna för den ekonomisk-politiska debatten helt förvandlats. De borgerliga partierna erövrade regeringsmakten på iscensättningen av "utanförskapet". Det var nyckeln till valsegern.
I svensk politik finns två framträdande geografiska skiljelinjer. En nord-syddimension: socialdemokraterna är mycket starkare i norr än i söder. Och en stad-landsbygdsdimension: centerpartiet och kd är starkare på landsbygden, socialdemokraterna är starkare i bruksorterna och folkpartiet, moderaterna och miljöpartiet i storstäderna.
Är de fem partierna bakom pensionsuppgörelsen beredda att gå till val 2010 på att pensionerna inte räknas upp eller minskar? Den viktiga frågan ställer den förre finansministern Erik Åsbrink i en artikel igår på DN Debatt.
I övermorgon röstar riksdagen för Lissabonfördraget. Majoriteten för ja är stor. Men det finns anledning att skjuta upp beslutet, nämligen EG-domstolens antifackliga tolkning av utstationeringsdirektivet. Trycket mot komissionen måste höjas. Torsdag är rätt dag.
Den politiska berättelse som vann valet åt Reinfeldt handlade om att genom sänkt arbetslöshetsersättning öka det så kallade arbetsutbudet och därigenom minska arbetslösheten.
Det börjar bli allt tydligare att den konflikt som socialdemokraterna söker med regeringen handlar om hur konsekvenserna av finanskrisen ska hanteras. Inte orsakerna.
Nu har det hänt. Äntligen har konungariket Sverige efter år av mesighet sagt sitt hjärtas mening i Bryssel. Det var i fredags som statsminister Fredrik Reinfeldt röt till vid det informella stats- och regeringschefsmötet.
Det är trubbel i oppositionen. Efter den "historiska" presskonferensen med miljöpartiet gjorde Mona Sahlin en riktig pudel. Hon öppnade dörren på glänt igen och Lars Ohly satte fram snälla benet i glipan.
Det sägs ibland att historien aldrig upprepar sig. Den dåvarande borgerliga regeringen socialiserade Gota Bank för 15 år sedan. I går vad det den nuvarande borgerliga regeringens tur att bita i det sura ideologiska äpplet och förstatliga investmentbanken Carnegie.
Fredsöverenskommelsen i januari sades ha gjort slut på kriget i Kongo-Kinshasa. Men kriget mot kvinnorna fortsatte och har blivit värre, särskilt när strider på nytt blossade upp i september.
Det sägs att Barack Obamas budskap är luddigt och det må så vara. Däremot är han konsekvent. Att nu i dagarna en andra gång läsa hans bok "Att våga hoppas" får en att inse just hur konsekvent han är. Hur konsekvent han egentligen har varit ända sedan det där talet på demokraternas konvent 2004 som gav honom stjärnstatus.
Även om det är de som kommer efter oss, som ska skriva historien, var det naturligtvis historiskt när demokraten Barack Obama valdes till president efter en jordskredsseger över republikanerna