
AI Det sprids uppgifter i media om att AI gör det svårare för nyexaminerade att få jobb. Men forskningen ger inget säkert stöd för det. Rönen hittills pekar på samband som kan ha flera olika förklaringar. German Bender har läst studierna.
”Forskning visar att AI gör det svårare för nyexaminerade att ta sig in på arbetsmarknaden”, stod det att läsa i ingressen till en stort uppslagen artikel i DN för några dagar sedan.
Låt mig börja med att slå fast att det är ett felaktigt påstående som tyvärr börjar få fäste, inte minst bland unga.
”Man kan nog känna sig lite cheated by society” säger en 23-årig högskolestudent i en artikel på samma tema i SvD dagen därpå. Han syftade då inte på DN:s felaktiga beskrivning av forskningsläget, utan på risken att man som ung satsar på en utbildning som inte leder till jobb eftersom AI tagit över de arbetsuppgifter man som ung nyanställd skulle tänkas utföra.
Men forskningsläget är inte alls så säkert som många tror och risken finns att unga fattar beslut om sin framtid på skakig grund.
Kunde inte visa samband
Oron för att AI tar jobben för unga nyexaminerade har vuxit sedan hösten 2025, när en uppmärksammad studie från Stanford visade att antalet anställda i åldrarna 22-25 år hade utvecklats sämre än för äldre, och att nedgången låg i de AI-exponerade jobben. Jag skrev själv om studien i våras.
Forskarna var tydliga med att de inte kunde visa ett orsakssamband mellan AI och jobbutvecklingen för unga. Andra forskare har pekat på alternativa förklaringar, exempelvis att techbolagen skar ned efter pandemiårens rekryteringar och att räntorna höjdes. Distansarbetet kan också ha gjort arbetsgivare mindre villiga att anställa oerfarna.
Stanfordstudien har lett till att forskare i en rad andra länder försöker undersöka samma sak på hemmaplan.
Den första svenska undersökningen av det slaget gjordes av nationalekonomen Magnus Lodefalk och tre medförfattare, som i en tidig version av studien rapporterade att sysselsättningen för 22–25-åringar i AI-exponerade yrken hade fallit 5,5 procent fram till början av 2025, jämfört med andra yrken hos samma arbetsgivare. I en artikel på DN Debatt i mars i år skrev forskarna tillsammans med företrädare för fack och arbetsgivare att svenska data bekräftade resultaten från Stanfordstudien.
Ingen säkerställd förändring
Men i en ny version av den svenska studien har forskarna bytt metod. Den gamla metoden, som låg till grund för DN-artikeln, utgick från varje anställds yrke enligt SCB:s yrkesregister och visade sig vara problematisk. Registret kommer en gång om året och uppgifterna för 2024 publicerades först i januari 2026. Den som fick sitt första jobb 2024 eller 2025 saknade därför yrkeskod i forskarnas data, och den som hade bytt yrke stod kvar i det gamla. Bland 22–25-åringarna saknade 8 procent yrkeskod 2023 och 18 procent 2025. De föråldrade yrkeskoderna och bortfallet av nyanställda gjorde att det i statistiken såg ut som om de unga i exponerade yrken blev färre.
När forskarna prövade sin ursprungliga metod på tidigare år, där de fullständiga uppgifterna finns, och kapade registret på samma sätt, förvandlades små positiva tal till stora negativa. Vilket förstås är ett stort problem och föranledde en revision av metoden.
I den nya metoden klassas varje arbetsgivare efter de yrken som personalen mellan 31 och 69 år hade 2019. Sedan följer forskarna hur många unga som är anställda i förhållande till dessa äldre kollegor (31–69 år) hos samma arbetsgivare, genom att använda arbetsgivarnas månadsuppgifter till Skatteverket. Hos de mest exponerade arbetsgivarna har den kvoten för 22–25-åringar fallit 3,9 procent mer än hos övriga, när perioden januari 2024–juni 2025 jämförs med det första året efter lanseringen av ChatGPT. Nedgången finns dessutom bara bland unga kvinnor. För unga män syns ingen säkerställd förändring.
Eget mått
Forskarna använder ett eget mått på AI-exponering. Med det mått som de flesta andra studier använder, framtaget av forskare vid bland annat OpenAI, blir nedgången för unga kvinnor och män sammantaget mindre och statistiskt osäker.
Men vissa problem kvarstår. Huvudresultatet gäller 22–25-åringar, samma åldersgrupp som i Stanfordstudien, medan svenska akademiker tar examen vid 27–28 års ålder i median. För 26–30-åringar, där många nyexaminerade finns, redovisar forskarna en lika stor nedgång, men det resultatet är svagare. Bara en fjärdedel återstår när skillnader mellan branscher räknas bort. Nedgången syns dessutom som att fler unga slutar, inte som att färre anställs. Mer än hälften av de anställda under 25 har visstidsanställningar, och en visstid som löper ut räknas som att personen har slutat. Anställningsformen saknas i månadsuppgifterna, så det går inte att se om de unga har lämnat fasta jobb eller om tillfälliga anställningar har löpt ut.
Debattartikelns besked framstår alltså som mer osäkra efter att forskarna reviderat sin studie (som ännu inte är akademiskt publicerad). Kvar från den första studien står en mindre nedgång för de unga och att de mest exponerade arbetsgivarna har fått fler anställda över 50.
Drar försiktiga slutsatser
En annan svensk studie använder delvis samma data men en annan metod. Professorn i nationalekonomi Oskar Nordström Skans och doktoranden Leo Sokolow Romin har i en rapport för Tillväxtanalys följt dem som tog högskoleexamen mellan 2018 och 2024, med uppgifter från januari 2019 till juni 2026. Statistiken kommer från Skatteverket, dit arbetsgivarna varje månad rapporterar löneuppgifter för sina anställda. Forskarna har kopplat löneuppgifterna till SCB:s register över utbildning och till uppgifter om studiemedel, och ser på så sätt vem som just har tagit examen och från vilken utbildning. Varje utbildning har fått ett värde för AI-exponering, beräknat utifrån befintliga bedömningar av hur exponerade olika yrken är.
Två år efter examen har inkomsterna fallit omkring 20 procent för de mest AI-exponerade utbildningarna, jämfört med de minst exponerade, när de som tog examen 2024 jämförs med dem som tog examen 2018. Fallet började 2023, året efter att ChatGPT lanserades den 30 november 2022. De mest exponerade utbildningarna gav tidigare i genomsnitt högre inkomster än andra, och efter fallet tjänar de nyexaminerade därifrån ungefär lika mycket som andra nyexaminerade. Forskarna har också undersökt var de nyexaminerade arbetar. Bland dem som har jobb i näringslivet har andelen som arbetar i de mest exponerade företagen sjunkit 8 procentenheter sedan januari 2023, från omkring 60 procent. Rapporten fastställer inga kausala samband, vare sig för inkomsttappet eller för att färre arbetar i de exponerade företagen.
Vad de nyexaminerade arbetar med syns inte i uppgifterna. Yrke, lön, arbetstid och anställningsform samlas dessutom in ganska sällan, en gång om året, och levereras med lång fördröjning. Forskarna har därför sorterat de nyexaminerade efter utbildning. De ser att nyexaminerade jurister hittills, till och med 2024 års examenskull, har klarat sig utan något påtagligt inkomstfall – trots att juristutbildningen räknas som högt exponerad – men de ser inte om juristerna arbetar inom sitt yrke eller har fått andra jobb.
Forskarna drar själva försiktiga slutsatser. De ser ännu inga tecken på en bred och snabb strukturomvandling i ekonomin, men beskriver utvecklingen för de nyexaminerade som bekymmersam. En rimlig tolkning är enligt dem att efterfrågan på nyexaminerade har fallit där AI används mest. Men andra skäl kan också ligga bakom, till exempel ökat distansarbete.
Unionen ställde frågor
I en ny enkät har Unionen ställt frågor om AI till sina förtroendevalda på svenska arbetsplatser. I enkäten, med svar från 468 fackklubbar i privata företag, uppger 83 procent att företaget har infört AI. Bland dem säger drygt fyra av tio att tekniken har påverkat personalbehovet det senaste året. Tjänster som lämnas obesatta, det förbundet kallar ”tysta varsel”, är lika vanliga som uppsägningar (13 procent vardera). Tydligast ser klubbarna en minskning bland de äldsta anställda. Där AI har påverkat personalbehovet uppger 21 klubbar att de anställda över 55 har blivit färre och 4 att de har blivit fler. För dem under 30 är skillnaden för liten för att vara statistiskt säker.
Om vi går utomlands får vi dessvärre inte heller några säkra svar, men på vissa håll bättre data.
I Norge rapporterar arbetsgivarna de anställdas yrke varje månad. Øystein Hernæs och Andreas Kostøl använder uppgifterna till ett index som de publicerar med endast tre månaders fördröjning på kiindeksen.no. De kan visa att 21–30-åringar i exponerade yrken i stort har följt övriga medan unga programmerare har blivit 18 procent färre. Sedan våren 2025 syns ett gap för 22–25-åringar, dock inom felmarginalen.
I Finland har Antti Kauhanen och Petri Rouvinen vid forskningsinstitutet Etla använt landets inkomstregister, där arbetsgivarna löpande rapporterar lön och yrke för sina anställda. De har upprepat den amerikanska Stanfordstudiens metod med uppgifter till och med september 2025 och jämfört unga i mer och mindre AI-exponerade yrken. De finner ingen skillnad i sysselsättning mellan grupperna, om något har de unga blivit aningen fler i de mest exponerade yrkena.
Ingen effekt på löner
I Danmark finns uppgifter om vilka som faktiskt använder AI. Anders Humlum och Emilie Vestergaard har i två enkäter, i november 2023 och november 2024, frågat 25 000 anställda i elva yrken om de använder AI-chatbotar i arbetet, vilken nytta de har av dem och om arbetsgivaren uppmuntrar användningen. Svaren har de kopplat till Danmarks Statistiks register över alla anställdas löner, arbetstid och yrke, som bygger på arbetsgivarnas månadsrapporter till skattemyndigheten. De unga har blivit färre i flera av yrkena, bland annat bland programmerare, jurister, marknadsförare och journalister. Minskningen är lika stor på arbetsplatser som uppmuntrar chatbotar som på andra, och forskarna finner ingen effekt på löner eller arbetstid. Danmarks Nationalbank har kopplat företagens egna enkätsvar om AI till månadsdata och finner att företag som tog tekniken i bruk under 2023 anställer färre unga.
Den tidigare nämnda Stanfordstudien har reviderats med ny statistik från samma datakälla (lönedata från ADP, ett företag som sköter löneutbetalningar åt miljontals anställda i USA). I den första versionen, från augusti 2025, fann forskarna att sysselsättningen för 22–25-åringar i de mest AI-exponerade yrkena hade fallit 13 procent sedan slutet av 2022, jämfört med mindre exponerade yrken och efter kontroll för skillnader mellan företag. För äldre och mer erfarna i samma yrken syntes ingen motsvarande nedgång.
Ingen bred jobbförlust
I den uppdaterade versionen, från augusti 2026, lyfter forskarna fram en annan siffra än tidigare då man jämförde yrken inom samma företag. I den nya versionen görs en rak jämförelse (utan statistiska kontroller) av hur antalet anställda 22–25-åringar på ett urval av företagen i ADP:s lönestatistik har utvecklats, dels i de två mest AI-exponerade av fem yrkesgrupper, dels i de tre övriga. Skillnaden är 19 procent, med samma mått var det 15 procent ett år tidigare. Det ursprungliga måttet, som jämför yrken inom samma företag, ger med de nya uppgifterna 5–7 procent för den mest exponerade gruppen, och med de ursprungliga urvalskraven är den nedgången inte längre statistiskt säkerställd. För den näst mest exponerade gruppen står nedgången kvar på omkring 12 procent. Anpassningen sker enligt studien främst genom att färre unga anställs, och nedgången är koncentrerad till yrken där AI används för att automatisera arbetsuppgifter.
Någon bred jobbförlust i ekonomin som helhet finner forskarna inte. De understryker att resultaten är beskrivande och inte visar orsakssamband. Dessutom halveras skillnaden mellan den mest och den minst exponerade yrkesgruppen när de tar hänsyn till utbildningsnivån i yrkena, och en del av skillnaderna fanns före lanseringen av ChatGPT. De nämner också att samma skillnad är omkring 2 procent för 2022–2024 i den amerikanska statistikmyndighetens stora urvalsundersökning ACS, och statistiskt osäker. I ADP-uppgifterna är den 13 procent för samma period.
Svårare väg in för smal grupp
Har AI då gjort det svårare för nyexaminerade att få jobb? För nyexaminerade som grupp är svaret nog än så länge mycket tveksamt.
Ingen av studierna finner att jobben i AI-exponerade yrken har blivit färre totalt sett, och två ekonomer vid UCLA finner att arbetslösheten bland amerikanska nyexaminerade sommaren 2026 var ungefär densamma som somrarna dessförinnan: 7,3 procent. De prövade också om arbetslösheten hade stigit mer bland dem som arbetar i AI-exponerade yrken. Skattningarna pekar svagt åt det hållet men är inte statistiskt säkerställda. Sambandet är tydligare för yrken som kan skötas på distans.
För en smal grupp tycks ändå vägen in ha blivit svårare på senare tid och inkomsterna lägre. Det gäller dem med de allra mest exponerade utbildningarna, framför allt programmerare. Utöver Stanfordstudien finns en studie från den amerikanska statistikmyndigheten Census Bureau, som följer dem som tog högskoleexamen mellan 2016 och 2024. För dem med de mest exponerade ämnena, främst datavetenskap, har ingångsinkomsten fallit 13 procent sedan 2022, jämfört med mindre exponerade ämnen, i uppgifter som sträcker sig till hösten 2025. Sannolikheten att ha ett jobb direkt efter examen har sjunkit fem procentenheter. Upp till hälften av den nedgången kan enligt forskarna bero på att fler studerar vidare eller blir egenföretagare. Ungefär halva inkomsttappet uppstår inom samma branscher, medan resten beror på att fler börjar i lägre betalda branscher som restaurang och handel. Fler än tidigare börjar alltså i andra branscher än de utbildade sig för, till lägre lön.
Två saker talar för att AI ligger bakom de ungas svagare ställning i de mest exponerade yrkena och utbildningarna.
Det ena är att danska företag som har börjat använda tekniken anställer färre unga. Det andra är tidpunkten, eftersom försvagningen har fortsatt på senare tid. Det svenska inkomstfallet för nyexaminerade har vuxit under 2025 och 2026, trots att räntorna då hade sänkts och samtidigt som AI-användningen ökade. I Norge uppstod skillnaden i sysselsättning mellan 22–25-åringar i de mest och de minst exponerade yrkena först våren 2025.
Men mer talar emot att AI är huvudförklaringen.
Utveckling innan tekniken fanns
I USA började nedgången före ChatGPT. En amerikansk forskargrupp har visat att risken för arbetslöshet i AI-exponerade yrken steg redan i början av 2022 och att examenskullarna från 2021 gick till sådana jobb i lägre takt än tidigare kullar. I den danska studien minskade antalet unga i flera av de undersökta yrkena lika mycket på arbetsplatser där arbetsgivaren inte uppmuntrade användningen av AI-chatbotar.
En andra norsk studie har gjort ett kontrolltest. Forskarna gjorde om studien men med en annan brytpunkt: man följde utvecklingen av antalet unga anställda som om ChatGPT hade lanserats andra halvåret 2019, tre år tidigare än i verkligheten. Eftersom tekniken inte fanns då borde beräkningen inte visa någon skillnad mellan unga i exponerade yrken och unga i andra yrken. Ändå blev antalet unga i de exponerade yrkena omkring 3 procent lägre efter det påhittade datumet, jämfört med övriga yrken. Efter det verkliga datumet var skillnaden drygt 1 procent. Båda talen är statistiskt osäkra, men mönstret tyder på att antalet unga anställda i de exponerade yrkena hade börjat utvecklas svagare än i övriga yrken ett bra tag innan tekniken fanns.
Två forskare i Storbritannien finner, med uppgifter om nyanställningar och jobbannonser från fyra engelskspråkiga länder, att distansarbete förutsäger den sjunkande andelen juniora bland de nyanställda bättre än AI-exponering. De yrken som AI kan utföra är till stor del just de som kan skötas hemifrån, vilket gör förklaringarna svåra att skilja åt. Stanfordforskarna har gjort samma beräkning på sina lönedata och får det omvända resultatet. Där är det AI-exponeringen som förutsäger den sjunkande andelen juniora, medan sambandet med distansarbete försvagas.
I Nederländerna fann ekonomer vid Rabobank att 15–24-åringarna i de mest exponerade yrkena blev drygt 13 procent färre från slutet av 2022 till tredje kvartalet 2025, medan de blev 3 procent fler i övriga yrken. Två andra forskare menade att räntehöjningarna är den rimligaste alternativa förklaringen.
Tyska IAB finner att antalet heltidsanställda 20–29-åringar mellan 2022 och 2025 har fallit 3,8 procent i starkt exponerade yrken och 2,6 procent i mindre exponerade. När forskarna tar hänsyn till konjunkturen och till möjligheten att arbeta hemifrån är sambandet med AI-exponering svagt och statistiskt osäkert, och sambandet med konjunkturen är mer än dubbelt så starkt som sambandet med AI-exponering. I den finska studien fann man som sagt ingen skillnad alls.
Konjunkturen förklarar det mesta
När jag för egen del försöker väga samman de här studierna landar jag i att konjunkturen förklarar det mesta fram till 2024, i de engelskspråkiga länderna möjligen tillsammans med distansarbetet. Räntorna steg och techbranschen drog ned efter pandemiårens rekryteringar. För 2025 och 2026 är AI en rimligare delförklaring, men hur stor betydelse den har och hur länge mönstret kommer hålla i sig är oklart. Underlaget är tunt och resultaten spretar.
Studierna säger dessutom ingenting om kommande AI-modeller eller om arbetsgivarnas faktiska implementering av tekniken på arbetsplatser.
Arbetsgivarnas beteende kan exempelvis förändras om de inser att de nog ändå behöver träna upp junior personal till seniora roller för att inte sabba sin egen kompetensförsörjning. Fler arbetsgivare kan också få upp ögonen för att mindre erfarna och skickliga anställda som använder AI-stöd, enligt flera studier (bland annat av kundtjänstmedarbetare och av skribenter), förbättrar sina resultat mest och närmar sig mer erfarna och skickliga kollegors nivå. Att anställa unga kan då bli en konkurrensfördel snarare än en onödig kostnad, vilket skulle kunna missgynna äldre och mer erfarna anställda.
Kunskapsläget är helt enkelt osäkert, av naturliga skäl eftersom implementeringen av AI i arbetslivet är ett nytt och föränderligt fenomen med stora variationer. I Sverige beror osäkerheten också på brister i datatillgången, vilket måhända är förvånande med tanke på att vi alltid beröms för vår exceptionella offentliga statistik.
Här finns alltså det man brukar kalla förbättringspotential.
Klokt undvika braskande rubriker
Författarna till Tillväxtanalys rapport föreslår att yrke, lön, arbetstid och anställningsform samlas in varje månad ur företagens lönesystem, och att SCB ger forskare lika snabb tillgång till uppgifterna som Tillväxtanalys har. Unionenföreslår i sin nya konjunkturprognos att en myndighet, till exempel Konjunkturinstitutet, följer AI:s effekter varje kvartal och att SCB:s uppdrag om högskoleutbildades arbetsmarknad blir löpande och omfattar alla yrken.
Oavsett om du läst så här långt eller hoppat hit direkt från inledningen är det dags för en sammanfattning:
- Forskningen låter oss än så länge inte dra några säkra slutsatser om hur AI påverkar arbetsmarknaden för unga och nyexaminerade.
- Vi behöver mer och bättre data för att följa utvecklingen.
- Oavsett förklaring behövs insatser för att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden.
Innan vi vet mer är det klokt att undvika braskande rubriker som kan skapa överdriven oro hos unga och leda till felaktiga utbildningsval.
German Bender är utredningschef på Arena Idé och arbetsmarknadsforskare vid Handelshögskolan
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
