debatt Under nästan tjugo år har olika studier upprepats som ger samma resultat: Personer med utländsk bakgrund, inte minst de med arabiska namn, diskrimineras på svensk arbetsmarknad. Ändå har mycket lite gjorts för att bekämpa diskriminering, skriver forskarna Ali Ahmed och Mats Hammarstedt.
Människor med utländsk bakgrund väljs bort i rekryteringsprocessen. För knappt tjugo år sedan gjordes de första vetenskapliga fältexperimenten i syfte att studera förekomsten av etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Fältexperimenten var enkelt förklarat designade så att olika fiktiva sökande skickade ansökningar till utannonserade platsannonser. De sökande hade likvärdiga meriter i sina ansökningar och identiska egenskaper i alla avseenden utom beträffande deras namn. Här lät forskarna de fiktiva personerna ha antingen ett ”typiskt arabiskt namn” eller ett ”typiskt svenskt namn”.
Resultaten visade att människor med ”typiskt arabiska namn” diskrimineras när de söker jobb. Det framkom bland annat att en person med ett ”typiskt arabiskt namn” i genomsnitt var tvungen att söka efter 1,5 gånger så många lediga jobb som en person med ett ”typiskt svenskt namn” för att ha samma sannolikhet att bli inbjuden till anställningsintervju.
Diskriminering minskar inte över tid
Undersökningarna bekräftade vad som vid den tiden uppmärksammats i anekdoter och fick relativt stor uppmärksamhet såväl på debattsidor som i övrig media. Under de nästan tjugo år som passerat har experimenten replikerats och resultat presenterats i ett antal forskningsartiklar i olika ämnesdiscipliner. Förändringarna över tid är små.
Även om det inte är problemfritt att jämföra resultat från fältexperiment som genomförts vid olika tidpunkter och i olika kontexter är likheten med de resultat som erhölls för nästan tjugo år sedan slående. En person med ett ”typiskt arabiskt namn” måste söka omkring 1,5 gånger så många jobb som en person med ett ”typiskt svenskt namn” för att ha samma sannolikhet att bli kallad till anställningsintervju.
Mot bakgrund av samstämmigheten i resultaten har en återkommande fråga under årtiondena varit: Hur ska man förändra situationen, och vilka åtgärder är bäst lämpade för att motverka diskriminering? Det är ingen överdrift att påstå att flera ambitiösa åtgärder genomförts och alltjämt genomförs i syfte att motverka diskriminering på olika områden.
Ett exempel är det övergripande och omfattande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att motverka diskriminering som infördes i diskrimineringslagstiftningen under 2016 (SFS 2016:828). När frågan om hur diskriminering ska motverkas diskuteras sker det dessutom allt som oftast med konstaterandet att ”på detta område krävs ett långsiktigt arbete”.
Integration kan inte enbart läggas på individen
Vi kan dock konstatera att åtgärderna för att bryta diskrimineringen inte varit tillräckliga. Mycket lite har förändrats över tid. Vad som däremot hänt är att den utrikes födda befolkningen vuxit avsevärt i storlek under samma tidsperiod. Mängden människor som löper risk att diskrimineras på grund av sin utländska bakgrund är alltså betydligt större idag än för tjugo år sedan.
I ljuset av de resultat som dokumenterar förekomsten av diskriminering på arbetsmarknaden och dagens kriser i omvärlden – från Ukraina till Mellanöstern – blir det tydligt att integration inte kan reduceras till en fråga om individers utbildning, språkkunskaper eller vilja att etablera sig. Om människor systematiskt möter hinder när de söker arbete riskerar samhället att förstärka utanförskap, segregation och misstro.
Vi kan konstatera att diskrimineringen alltjämt utgör ett hinder på arbetsmarknaden. Ett faktum som är förödande för såväl individer som samhällsekonomin. Efter att i decennier ha konstaterat att diskrimineringen är en realitet finns således alla skäl att verkligen identifiera verkningsfulla sätt att bryta den.
Ali Ahmed, professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet
Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och Institutet för Näringslivsforskning
Länkar:
LÄNK1
Carlsson & Rooth, 2007
https://doi.org/10.1016/j.labeco.2007.05.001
https://doi.org/10.1111/obes.12454
LÄNK3
SFS 2016:828
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
