Gästkrönika Slå samman krisande kommuner föreslår kommunutredningen. Men det löser inte problemen, menar Jim Svensk Larm.
Mellan 20 000 och 30 000 invånare behöver en kommun. Det menar Niklas Karlsson (S), ordförande för regeringens kommunutredning. Annars klarar de inte likvärdigheten. För kommuner som Bjurholm med 2 408 invånare eller Arjeplog på 2 785 är det en stor siffra. Det är orealistiskt att tänka sig att slå ihop kommuner i norra delen av Sverige för att komma upp i en folkmängd på 20 000. Bara Arjeplog själv har en storlek större än Skåne och Blekinge tillsammans. Att slå ihop två stycken glesbygdskommuner ger inte en tätortskommun. Det blir bara en ännu större glesbygdskommun.
Antalet kommuner i Sverige har genom årtionden förändrats stort. Från att på 50- och 60-talet ha över 2000 kommuner till att nu ligga på cirka 300 stycken. Men efter de senaste sammanslagningarna på 70-talet har inga fler kommuner gått samman. Trots att möjligheten finns kvar. Inga kommuner har sett det som lösning på sina problem. Istället har det under de senaste fyra decennierna skett kommundelningar. Men förslagen från kommunutredningen kretsar ändå kring att slå samman kommuner.
Argumenten är kommunernas svårigheter att leverera på sina uppdrag. Utsatt ekonomiskt läge och svårigheten att rekrytera personal pekas ut som främsta orsaker. Fler äldre och unga ska bäras upp av färre som arbetar. Ekvationen går inte ihop, speciellt inte för våra små kommuner. Lösningen på den ekvationen är inte att minska antalet kommuner. Men utredningen vill ändå att så ska ske.
Idag är Systembolaget den enda statliga verksamhet som finns i alla kommuner.
Idag är Systembolaget den enda statliga verksamhet som finns i alla kommuner. Men utredningen föreslår även en annan roll för staten; att ta över skulderna för de kommuner som vill gå samman. Men en sådan morot kommer inte på något sätt åt problematiken för ekonomin eller personalrekryteringen. Kommunernas största kostnader ligger i att leverera välfärd till medborgarna. Kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog Britta Flinkfeldt (S) säger att välfärdsuppdraget är geografiskt bundet. Hemtjänsten behöver bedrivas där invånarna bor. På ett seminarium som SNS arrangerade häromdagen sa Flinkfeldt att hon börjar bli trött på de återkommande förslagen om kommunsammanslagningar som lösningen. Hon menar att vi behöver kroka arm med varandra, för det finns ingen universal lösning. Isåfall hade det varit lätt. En sammanslagning av kommuner medför förmodligen bara nya problem.
Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor i statsvetenskap, menar att sammanslagningar med största sannolikhet blir negativt för demokratin. Besluten flyttas längre från medborgarna. Verksamheten riskerar likaså. I en liten kommun så finns goda möjligheter för de förtroendevalda att ha en nära dialog. I kassan på Konsum, i idrottsföreningen och på biografen. Oerhört viktiga forum för att värna den demokrati som vi har idag. Tilltron till demokratin som verktyg att forma samhället riskerar att få ett hårt slag, menar Erlingsson.
Invånare i Arjeplog efterfrågar närhet till kommunal service och tjänster i lika stor utsträckning som de i Stockholm. Men förutsättningarna skiljer sig något enormt. Hur vi ska upprätthålla en likvärdig service i hela landet med dessa skillnader är vad utredningen bör ha fokuserat på. Niklas Karlsson (S) har rätt när han säger denna utredning inte är svaret på problemen. Vi kan därför inte luta oss tillbaka och tro att utredningen löser problemen. Det är en process som måste fortgå hela tiden. Hur ska vi göra för att utveckla välfärden i hela landet? Hur ska vi göra för att hela Sverige ska leva? Hur ska vi göra så att invånarna i Arjeplog känner att demokratin är verktyget för att forma samhället? Svaren på de frågorna hittar vi inte i kommunutredningen. Så vi behöver fortsätta nöta dessa frågor tillsammans. Helt enkelt: Kroka arm, och se till hela Sveriges utmaningar.
Jim Svensk Larm är fritidspolitiker för (S) som jobbar inom pappersindustrin och går Aftonbladets ledarskribentsutbildning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
