Bild: Maria Georgieva

Bärplockarna i de svenska skogarna utför ett slitigt jobb på arbetsmarknadens bakgård. Dagens Arena har träffat bärplockaren Georgi. I valet mellan arbetslöshet i Bulgarien och en inkomst i Sverige väljer han det senare alternativet.

– Det finns ingen framtid för unga i Bulgarien. Jag har inget liv där. Det finns inga jobb och alla åker utomlands. Om inte min familj bodde där skulle jag aldrig åka tillbaka.

Georgi är 23 år och en av de bärplockare från Bulgarien som just nu vistas i de norrländska skogarna utanför Söderhamn. Som rom i Bulgarien befann han sig redan i en utsatt position när han för tre år sedan förlorade sitt arbete på en fabrik vid staden Veliko Tarnavo. De senaste åren har det blivit flera turer i Europa. Georgi har tagit ströjobb – och som han själv säger – tjänat betydligt mer än vad han skulle göra i sitt hemland.

– Jag åker till Holland, Frankrike, Spanien och Italien. Där finns alltid jobb. Jag har jobbat på järnvägarna och som byggjobbare. På ett halvår kan jag tjäna mellan 6 000 och 8 000 euro, säger Georgi.

Tillsammans med en vän som brukar åka till Sverige för att plocka bär varje sommar åkte Georgi i år norrut med målet att tjäna pengar.

Bärplockarna får ingen röst
I förra veckan rapporterade Svenska Dagbladet om människohandel i bärplockarbranschen. Reportrarna åkte till Söderhamn, talade med kommunen och med polisen. Men bärplockarna lämnades utan en röst. I spåren av SvD följde SVT och TV4. Ingen av de stora redaktionerna tog dock med sig någon som kunde bulgariska eller romani.

Det här reportaget kommer inte att avslöja eller beröra människohandeln i bärplockarbranschen. Dagens Arena vill i stället lyfta fram bärplockarnas egna berättelser. Vi åkte till ett av de tältläger för bärplockare utanför Söderhamn och genomförde en intervju på bulgariska.

En kvarglömd leksaksrobot i skogsbrynet.

Tjänar mer än i Bulgarien Över det norrländska kustlandskapet rullar regntunga moln. Georgi är ensam kvar i tältlägret. På tvättlinor spända mellan tallar hänger linnen och träningsoverallsjackor. I skogsbrynet ligger en leksaksrobot som plötsligt ger ifrån sig en entonig Starwars-melodi. Då och då dundrar timmerbilar mitt genom tältlägret. Allt ser övergivet ut. Men någon gång sent i kväll kommer lägrets invånare att komma tillbaka. Närområdet är utplockat på bär. Därför åker bärplockarna längre inåt landet. Mellan 15 och 20 mil. Varje dag. Fram och tillbaka.

Vi sätter oss ned i lägret med Georgi. Han väntar på att få köpehandlingar till en bil som han har skaffat sig under vistelsen i Sverige. Så fort den har kommit tänker han lämna lägret. Nästa mål är Holland, där hans syster bor.
– Betalningen här är mycket bättre än i Bulgarien. Men det är misär i lägret och i Holland kommer jag att behöva slita mindre än här.

Georgis situation är bättre än för många av de andra bärplockarna. Han säljer de bär han plockar direkt till bäruppköparen, utan mellanhänder. De andra bärplockarna i lägret säljer sina bär till tre handlare som bor i lägret. Georgi beskriver också att hans arbetstider skiljer sig från de andra i lägret.
– Jag brukar plocka bär från nio till fem. Alla andra i lägret går upp vid sju, dricker kaffe, och jobbar till klockan 18. Sedan jobbar ju jag för mig själv, men det finns folk som behandlas illa. De får inte alltid det som de har blivit lovade.

Lådor med lingon.

Det han tjänar på att sälja tio kilo lingon varierar. Men priset är runt 50 kronor för en låda som motsvarar runt tio kilo bär. En bra dag kan han tjäna upp till 500–700 kronor. Enligt Lars Stål, teknisk chef på Söderhamns kommun, är det en låg summa. Betalningen borde ligga någonstans runt 130–150 kronor för tio kilo lingon, menar Stål.

Bulgariens skuggor
Bulgariens befolkning minskar mest i hela Europa. Sedan 1985 har 1,5 miljon bulgarer lämnat landet. I juni nekades Bulgarien från att gå med i Schengensamarbetet. En orsak är att landet inte har reformerat rättsväsendet tillräckligt. Bulgarien anses inte heller göra nog för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet.
– Alla unga sticker, det är bara de gamla kvar. Det är inte så konstigt, vi unga har inget att hämta i Bulgarien, säger Georgi.

Han berättar att han brukar försöka hjälpa sina vänner i Bulgarien genom att ta dem med ut i Europa och förse dem med kontakter så att de kan få jobb.

Enligt Hans Caldaras, föreståndare för Romskt Kulturcentrum i Stockholm, lever romer i Bulgarien under mycket svåra förhållanden. Liksom i de andra länderna i Östeuropa utsätts romer för en systematisk diskriminering. Den ekonomiska tillväxt som Bulgarien har upplevt sedan EU-inträdet har inte inneburit någon ekonomisk förbättring för landets romer.

– Situationen för romer, rent ekonomiskt, är helt miserabel. Därför tar de sådana chanser som bärplockarna gör i Sverige. Romerna flyr från fattigdom och elände. Vi skulle själva göra det om vi levde under sådana förhållanden, av ren självbevarelsedrift, säger Hans Caldaras som menar att rasismen mot romer har förvärrats de senaste åren.

Georgi tycker själv att EU inte har gjort tillräckligt för att synliggöra romernas och ungas problem i Bulgarien. Han beskriver det som att folk i Bulgarien bara gör varandra ledsna. Något större hopp för sitt hemland har han inte.
– Om någon skulle hjälpa Bulgarien, skulle det ändå bli dåligt igen. Politikerna bryr sig bara om sig själva. De stoppar pengarna i egen ficka, säger Georgi.

Regnet väller ner. Georgi sitter på en gul platspall från Ikea och röker. Det torra gula gräset är på väg att förvandlas till lervälling.

Hur ser du på ditt liv om tio år? Var finns du då?
– Jag vet inte ens vad som händer i morgon. Just nu känns det som att jag är med i Expedition Robinson. Men om det fortsätter att gå åt rätt håll kommer det nog att bli helt okej.

 

Fotnot: Georgi ville inte ställa upp med efternamn eller på bild. Intervjun gjordes på bulgariska.

Maria Georgieva
Yonna Waltersson