Hela Sverige ska leva – året runt.
Sista dagen under Almedalsveckan gick jag genom Visby. Det sista flygbladen hade blåst bort eller sopats upp av parkskötarna. Almedalens politiker, lobbyister, civilsamhällesaktörer och journalister hade återvänt till fastlandet eller tagit bilen vidare till lantstället på ön. Visby gjorde sig redo för nästa temavecka.
För många är Gotland en plats för rekreation, och sommartid är ön mer händelserik än Stockholms innerstad. Då besöks Gotland av uppemot en miljon invånare. Men de permanent boende är stadigt minskande och räknas till ungefär 61 000, varav 42 procent bor i Visby.
Denna periodvisa och närmast explosionsartade befolkningsökning kommer med en rad problem. Vattenförsörjningen är hotad på Gotland, och gäster uppmanas vara sparsamma med vattnet och ta ett dopp istället för att duscha. Sjukvården är inte dimensionerad för befolkningsökningen och dyr hyrpersonal har blivit ett sätt att lösa det. Denna utmaning delar Gotland med andra semesterorter som Åre, Österlen och delar av Västkusten. Under pandemin gick det ut tydliga uppmaningar till storstadsborna att inte åka till sina stugor, eftersom sjukvården lokalt inte skulle mäkta med trycket.
Spökstad
Men tydligast syns detta på bostadsmarknaden. Visby håller på att bli en spökstad vintertid eftersom hus- och lägenhetspriserna har stigit så enormt mycket att vanliga familjer inte har råd att flytta dit. Företag och rika privatpersoner köper upp attraktiva fastigheter för att sedan hyra ut dem dyrt under sommarmånaderna, vilket trycker upp bopriserna.
Turismen till Sverige, och inom Sverige, ökar år för år, och den största delen av ökningen står svenskarna själva för. Den totala turismkonsumtionen i Sverige uppgick enligt Tillväxtverket till 386 miljarder kronor 2023, en ökning med 3 procent jämfört med 2019 (innan pandemin). Min ”Ryanair-generation”, som åkte till Barcelona tur och retur för 600 kronor utan en tanke på varken plånbok eller klimat, är ett minne blott. Klimatmedvetenhet såväl som faktiska klimatförändringar har ökat Sveriges attraktivitet som turistmål, både för svenskarna själva och för utländska turister. I takt med den globala uppvärmningen riktas blickarna norrut.
Inflationen har också gjort sitt – dagstripper och uppfinningsrika utelekar har fått ersätta semesterresor. Men klasskillnaderna är tydliga. Enligt LO:s rapport om semestervanor bland arbetare och tjänstemän uppgav 13,5 procent av arbetarna 2023 att de inte hade råd att åka på en veckas semester per år, jämfört med bara 3,8 procent av tjänstemännen. Denna klasskiktning är ännu tydligare när det kommer till avgiftsbelagda fritidsaktiviteter.
Semester på blancolån
Andelen som uppger ekonomiska hinder för semester har dock ökat för såväl arbetare som tjänstemän. Det märks också i Kronofogdens register. En av tio svenskar planerade att finansiera sin semester med lån, enligt en undersökning från Ipsos beställd av Nordea. Trenden är tydligast bland unga vuxna, men bland barnfamiljer är det också fler som finansierar sin semester med blancolån. Bland hushåll med en total månadsinkomst på under 35 000 kronor uppger en tredjedel att de lånefinansierat sin semester, vilket ökar risken att hamna i en skuldfälla.
Behovet av att skapa möjligheter till en meningsfull och ekonomiskt överkomlig fritid, särskilt under sommarlovets långa månader, är därför större än på länge. Men den allt mer otyglade semesterkapitalismen gör att de ekonomiska trösklarna till semesteroaserna i Sverige höjs år för år. Prisbild och utbud är anpassade för de kapitalstarka övre tjänstemännen, inte barnfamiljerna med vanliga arbetarlöner. För turismens positiva sida för platser som Visby och Åre är att det genererar jobb och skatteintäkter som kommer kommunen till gagn. Men det bygger på att turisterna konsumerar snarare än tar med sig kakpaket och kaffetermos hemifrån.
Det är också så att konsumtionsskatterna går till statskassan, medan alltifrån sjukvård till parkskötsel finansieras av den lokala skatten, som turisterna alltså inte betalar. För kommunerna ligger det ekonomiska incitamentet i att turismen ger jobb och företagsetableringar, i bästa fall gör kommunen mer attraktiv för fler att bosätta sig i, vilket ger högre lokala skatteintäkter.
Kompensation för förslitning
På sydligare breddgrader har lokalbefolkningen sedan länge fått nog av turisterna, trots de extra sommarjobben de genererar. För att det går åt mer krimskrams i lokalshopen väger inte upp för vad som upplevs som en ren stöld av deras hemstäder under högsäsong. I juni intog tusentals demonstranter gatorna i flera europeiska städer för att protestera mot turismen. I Barcelona sprutade demonstranterna till och med ner förbipasserande turister med vattenpistoler.
För att komma åt problemet att turismen medför en högre belastning på offentlig egendom och ökad trängsel är det vanligt med turistskatt. Det finns redan i dag i många turistländer, till exempel Italien, Grekland och Österrike, och klubbades nyligen också igenom i Norge. Det är en avgift som läggs på hotellnatten, som en extra moms som turisterna åläggs att betala. Fram till 2021 hade Kuba två valutor – en för lokalborna, en för turisterna – för att de rika turisterna skulle betala ett högre pris än de fattiga lokalborna. Differentierade priser är vanligt förekommande i mer kontantberoende ekonomier och kan ses som ett organiskt sätt att ”lösa” problemet med att olika grupper med vitt skilda ekonomiska förutsättningar ska samsas om samma utbud.
Turistkommuner i Sverige har rest frågan om att kunna införa en turistskatt, för att kompensera för den förslitning som mycket turism medför. Intresseorganisationen Visita är föga förvånande negativ, men givet trenden av ökande turism inom och till Sverige är frågan väl värd att beakta. Särskilt om turistskatten kan leda till att kommuner kan öka sitt fokus på att skapa ekonomiskt tillgängliga aktiviteter för såväl permanentboende som ditresta.
Klart är att någonting måste göras för att Sveriges vackraste platser inte ska reduceras till en kuliss under säsong, som bara rika stockholmare har råd att njuta av.
Elinor Odeberg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
