Timbro sviker näringslivet

Det är tydligt att de förslag som läggs fram i Tidö 2.0 skulle vara förödande för en betydande del av det svenska näringslivet. 

Timbro är arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringslivs egen tankesmedja. Svenskt Näringsliv är, genom Stiftelsen Fritt Näringsliv, ensam finansiär av Timbro. Timbro grundades redan 1978 och är Sveriges mest inflytelserika tankesmedja. Frågan är vad de använder sina pengar (ca 30 miljoner om året) och sitt inflytande till. Eller den frågan borde Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer och deras medlemsföretag ställa sig. 

Sveriges Television och Sveriges Radio är exempelvis medlemmar i Svenskt Näringsliv genom sin branschorganisation Almega Medieföretagen. Med sina medlemsavgifter finansierar de en tankesmedja som nyss lanserade ett gemensamt program med Sverigedemokraternas tankesmedja Oikos. Opartiskt? Inte så värst. Programmet, kallat Tidö 2.0, föreslår att anslagen till public service ska halveras. 

Företagen måste kunna lita på att marknaden finns där när produkten är klar.

Det finns mycket att säga om Tidö 2.0. Det är, som Jesper Bengtsson skriver, nära en svensk motsvarighet till amerikanska Project 2025 som lade grunden för Trumps alltmer auktoritära styre i USA. 

Företag får så klart ha vilka åsikter de vill om sådant som kulturpolitik och brottsbekämpning. Eller inte ha några åsikter alls (det vore mer demokratiskt). Men det är tydligt att de förslag som läggs fram i Tidö 2.0 skulle vara förödande för en betydande del av det svenska näringslivet. Det gäller inte minst de stora industriföretag som är i full färd med att ställa om till fossilfri produktion. 

Ett exempel är fordonsindustrin. Att ställa om från produktion av bilar med förbränningsmotorer som tankas med fossila bränslen till eldrivna bilar är ett gigantiskt teknikskifte. Det kräver stora investeringar – vilket i sin tur kräver långsiktighet. Företagen måste kunna lita på att marknaden finns där när produkten är klar. 

Med Tidöregeringen har elektrifieringen bromsat in. Borttagen elbilsbonus, sänkningen av reduktionsplikten och sänkning av skatten på bensin och diesel har gjort det mer förmånligt att fortsätta köra med förbränningsmotorer. Beslutet att helt fasa ut försäljningen av nya bensin- och dieselbilar till 2035 är i det här läget än mer centralt. 

Just det beslutet vill Timbro riva upp, och Timbros vd står i SVT på bästa sändningstid och hävdar att målet är omöjligt att nå. Bara 2,3 procent av bilparken i Europa är eldriven, argumenterar han. 

Andelen är dock redan mer än dubbelt så hög i Sverige. Här är 7 procent av personbilsflottan eldriven. Och det som är relevant här är hur stor andel av de nya bilarna som är elbilar. Och trots att många (med rätta) tvekat att köpa en Tesla är den andelen redan över 30 procent. I augusti var andelen elbilar 34 procent, och ytterligare 25,5 procent var laddhybrider, enligt data från Mobility Sweden. 

Omställningen är alltså i full gång. Den måste gå snabbare. Det kräver att staten hjälper till. Och det kräver långsiktiga spelregler. Det gäller energiomställningen, och det gäller klimatomställningen av transporterna. Just nu skriker näringslivet efter stöd, efter riktning, efter beslutsamma politiker som vill hålla fast vid de uppställda målen. 

Fordonsindustrin är en av Sveriges största arbetsgivare, och Sveriges viktigaste exportnäring. Det är direkt oansvarigt att skapa osäkerhet om den här industrins långsiktiga investeringar på det sätt som Timbro gör. En osäkerhet som sprids med hjälp av finansiering från samma näringsliv.