debatt Tillgången till rehabilitering vid reumatisk sjukdom har försämrats de senaste fem åren. Det är allvarligt när vi vet att rehabilitering kan avgöra om någon kan jobba eller behöver vara sjukskriven, skriver förbundets ordförande Lotta Håkansson.
Rehabilitering är en insats från vården som syftar till att individen ska kunna leva ett så självständigt och aktivt liv som möjligt. Den sker ofta i samverkan mellan olika professioner och kan inkludera träning, hjälpmedel, anpassningar och stöd i vardagen. Men vilken rehabilitering individen erbjuds ser väldigt olika ut och det kan bli mycket jagande för den enskilda patienten för att få den rehabilitering som behövs.
En av förklaringarna är att rehabiliteringen i stort sett stängdes ned under pandemin, och vården har fortfarande inte kommit tillbaka till samma nivå som tidigare. En annan förklaring är neddragningarna i vården – när det ska dras ner på kostnader hamnar ofta rehabiliteringen i skottgluggen.
Under våren 2026 har Reumatikerförbundet genomfört en nationell medlemsenkät om tillgången till rehabilitering för människor med reumatiska sjukdomar. Sjukdomarna ingår i kategorin “rörelseorganens sjukdomar” som orsakar cirka 20 procent av alla läkarbesök i primärvården.
Rehabilitering avgör vardagen
Resultatet från medlemsenkäten och de över 6000 svar som kommit in ger en bild av hur rehabiliteringen för reumatiker ser ut i Sverige i dag. En majoritet av respondenterna, 84 procent, uppger att rehabilitering är viktig eller mycket viktig för deras liv och hälsa, vilket är en tydlig ökning jämfört med 2022 och 2018 då de senaste enkäterna genomfördes. Bland dem som fått rehabilitering anser nästan tre av fyra att insatserna har stor effekt på deras hälsa.
När respondenterna får precisera vilka effekter rehabilitering ger dem svarar de så här:
84 procent anser att rehabiliteringen gör att de klarar av vardagen bättre (38 procent instämmer helt och 46 procent instämmer delvis).
60 procent uppger att den förbättrar deras arbetsförmåga (23 procent instämmer helt, 37 procent instämmer delvis).
81 procent säger att de kan vara mer fysiskt aktiva (34 procent instämmer helt, 47 procent instämmer delvis).
Majoriteten anser alltså att rehabilitering på ett avgörande sätt förbättrar deras livskvalitet och möjligheter att klara sitt vardagsliv. Med detta i åtanke är det beklämmande att ta del av en av enkätens slutsatser: att en hög andel av respondenterna inte har fått någon rehabilitering alls. Hela 42 procent svarar nej på frågan. Av dessa säger sju av tio att de gärna skulle vilja få rehabilitering.
Regeringen behöver agera
Riksdagen röstade nyligen igenom förslaget om att alla kommuner ska tillsätta en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), något som Reumatikerförbundet och andra aktörer har verkat för i många år. Nu ser vi fram emot Socialstyrelsens förslag på nationell strategi och handlingsplan för rehabilitering och habilitering. Vi förutsätter att den kommer att innehålla flera kloka förslag, som regeringen sedan omsätter i förslag till ny lagstiftning. Nya resurser kommer också att behöva tillföras.
Rehabilitering behöver inte bara vara skillnaden mellan jobb och sjukskrivning. Den kan också vara skillnaden mellan att kunna leka med sina barn eller barnbarn eller att tvingas titta på. Att orka genomföra en resa eller bli hemmavid. Att kunna klara städningen själv eller behöva be om hjälp.
Alla med behov måste erbjudas rehabilitering, oavsett var de bor. Låt fler få möjlighet att leva sina liv fullt ut.
Lotta Håkansson, förbundsordförande, Reumatikerförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
