”Avveckling under ordnade former” fungerar för mer än religiösa friskolor.
Ett stopp för vinster i svensk skola brukar ofta viftas bort som omöjligt och i bästa fall bara mycket dyrt. När den tidigare moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson utredde frågan om förbud mot aktieägda friskolor uppskattade hon att det skulle leda till rättstvister i EU-domstolen och upp mot 20 miljarder i skadeståndskrav.
I förra veckan visade dock ”skolpartiet” Liberalerna att en förändring av hur friskolor får drivas är möjlig. Man går fram med ett löfte om att religiösa friskolor ska vara utfasade senast år 2030. Man vill skyndsamt införa ett förbud mot nyetableringar av skolor och befintliga skolor ska avvecklas under ordnade former. Upplägget låter väldigt likt Socialdemokraternas utspel för drygt ett år sedan om att, i väntan på ett totalt vinstförbud, införa ett etableringsstopp för nya vinstdrivande skolor.
En engångskostnad för att stoppa de löpande problem som marknadsskolan skapar
Sverige är i dag det enda landet i världen som tillåter att skattemedel till elevernas undervisning istället blir utdelning till aktieägarna. Så behöver det förstås inte vara. Självklart är det möjligt att återställa skolsystemet till ett system som mer liknar systemen i alla andra länder i världen.
Kanske innebär det rättsprocesser och 20 miljarder i skadeståndskrav. Men det är i så fall en engångskostnad för att stoppa de löpande problem som marknadsskolan skapar. Det fria skolvalet och etableringsrätten för företag att starta nya skolor bidrar varje år till segregation, ökade klyftor och ett slöseri med offentliga medel. Kontroller och administration kräver mer offentlig personal och kommuner tvingas avvara resurser för att kunna ta emot kommunens alla elever, trots att de bara får skolpeng för de elever som faktiskt går i kommunens skolor.
Det är uppenbart att det är ett ohållbart system och att avveckla marknadsskolan borde inte vara politiskt svårt. I årets SOM-undersökning svarade 74 procent att de tycker att ett förbud mot att vinstdrivande företag får driva skolor är ett bra förslag. Bland lärare finns ett ännu större stöd, nio av tio lärare vill se ett stopp för vinstutdelning till skolägarna enligt en undersökning från Sveriges lärare. Vid ett framtida införande kommer förstås friskolebranschen att driva stora påverkanskampanjer, men då gäller det att stå på sig. I Sverige är det medborgarna och inte företagen som röstar i riksdagsvalet, och det är med hänsyn till medborgarnas bästa som samhället bör utformas.
Det är bara att hoppas att Liberalerna förstår att det är så det är. Ett löfte om stopp för vinstdrivande skolor är lika viktigt som ett stopp för religiösa friskolor.
Vilgot Österlund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
