Obehöriga lärare är billigare och skolkoncernerna lyder under aktiebolagslagen.
Det har nu gått 14 år sedan systemet med lärarlegitimation infördes. Ambitionerna var höga. Lärarlegitimationen skulle höja kvaliteten på lärarkåren och öka läraryrkets attraktivitet. Målet var att få fler att bli legitimerade lärare, helt enkelt.
Riksrevisionen har nu utvärderat systemet. Det har inte fungerat, konstaterar Riksrevisionens granskare på krass kanslisvenska, de finner ”inga indikationer på att dessa ambitioner är nådda”.
Andelen obehöriga lärare är fortfarande hög. Och systemet med lärarlegitimation stoppar inte olämpliga personer från att undervisa.
Att systemet inte är något skydd mot att direkt olämpliga personer står i klassrummen är så klart ett stort problem. Anledningen är bland annat att Skolverket inte har rätt att göra registerkontroller.
Lärarbristen kommer att bestå så länge detta inte ändras
Men det är också upprörande att systemet, som var krångligt att införa och som är dyrt att administrera, inte heller har rått bot på bristen på legitimerade lärare.
Tyvärr missar Riksrevisionen den mest uppenbara anledningen till att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är samma som innan reformen.
Nämligen marknadsmekanismerna. I dagens marknadsskola är det de som styr.
Skolkoncernerna lyder under aktiebolagslagen, de är skyldiga att prioritera avkastningen till sina aktieägare. För den som bedriver en skolverksamhet är personalen den ojämförligt största utgiften. Och obehöriga lärare är billigare.
De är billigare både eftersom de har lägre lön än legitimerade lärare, och eftersom obehöriga lärare enligt skollagen inte får tillsvidareanställas (Skollagens 2 kap. 20 § förbjuder uttryckligen annat än tillfälliga anställningar). De har därför en mer utsatt situation, vilket ytterligare sätter press på deras villkor.
En högre andel obehöriga lärare ökar friskolornas vinstmarginaler. Därför är de mer attraktiva för koncernskolorna.
Detta är ett enkelt orsakssamband som Arena Idé tidigare har visat på. För ett par år sedan gick utredaren Johan Enfeldt igenom statistik över andelen behöriga lärare i samtliga Sveriges 290 kommuner. Resultatet var tydligt: andelen obehöriga lärare är högst i vinstdrivande skolor.
Lärarbristen är helt enkelt lönsam för de vinstdrivande huvudmännen. Och lärarbristen kommer att bestå så länge det inte ändras.
Mycket kraft har lagts på att öka antalet platser på lärarprogrammen, till exempel, och att skapa möjligheter för människor att omskola sig till lärare. Men politiken har i princip missat efterfrågesidan. Precis som Riksrevisionen.
I rapporten föreslås flera lösningar. Ett sätt är att se till att det kostar mer att anställa obehöriga lärare. Till exempel genom att tvinga skolhuvudmännen att låta obehöriga vidareutbilda sig – på betald arbetstid.
Det är en smart lösning: det skulle ge fler lärare med legitimation, och skapa incitament att faktiskt anställa legitimerade lärare.
Lisa Pelling
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
