Foto: Kajsa Göransson

Veckans fråga Under måndagen inleds klimattoppmötet COP30 i Belém i Amazonas. Mötet hålls tio år efter Parisavtalet, då världens länder enades om att minska utsläppen så att uppvärmningen inte blir över 1,5 grader. Så vad kan vi förvänta oss för utfall av COP30? Dagens Arena frågade klimatjournalisten Erika Bjerström, som bland annat är aktuell med boken Demokratin dör i hettan.

– Jag tror tyvärr inte att vi kan hoppas på särskilt mycket av COP30. Världens länder träffas med ett mycket dystert facit på hand. Förhandlingarna har pågått i 30 år och målen ligger visserligen fast, det har inte skett någon minskning av de totala utsläppen och Parisavtalets smärtgräns om max 1,5 graders uppvärmning ser ut att ha spräckts. De åtgärder länderna lagt på bordet inför det här mötet motsvarar en sjättedel av det som måste vara på plats om 10 år. EU åker dit med ett avtal fullt av kryphål, där det nya är att EU:s medlemsländer ska göra utsläppsminskningar i tredje världen och räkna det som egna minskningar. Det tycker länderna i tredje världen är lite småkolonialt för de tycker att de borde få tillräkna sig de minskningar som sker i deras länder, men det får de inte.

Det låter som att det kan bli fiasko i Brasilien?

– Jag tror inte längre att möten av den här typen är rätt forum för att lösa klimatfrågan. Dels måste alla beslut fattas med konsensus och det är svårt att uppnå, dels har vi sett direkt ovärdiga processer där fossilindustrin har ökat sin närvaro på mötena, vilket bland annat gör att det inte ens går att nå fram till en tidsplan för att fasa ut kol och olja.

Finns det ingen fördel med COP-mötena?

– Jo, det är klart. Länderna från syd sitter med vid samma bord som länderna från det rika nord. En av de intressanta aspekterna av COP är ju att ambitionen varit att jämna ut skillnaderna mellan nord och syd eftersom det är syd som i huvudsak drabbas av kostnaderna för de utsläpp som nord orsakat under decennier. Det ser vi på ett väldigt konkret sätt just nu, när länder som Vietnam, Filippinerna och Jamaica drabbas av extremväder, en konsekvens av att haven värms upp snabbare än vad forskarna räknat med. De konsekvenserna av klimatförändringarna är verklighet nu och det handlar om enorma belopp som behöver slussas från nord till syd. Där kan COP spela en roll, men samtidigt har den processen ofta varit direkt förnedrande, där syd har fått tigga gröna allmosor. Nu kan man ändå hoppas att de kommer få mer pengar än vad som beslutades i Baku vid det förra mötet.

Om COP-mötena inte är rätt forum, vad kan vara det i så fall?

– Jag vet inte riktigt, men jag tror att det skulle behövas andra sorters diplomatiska forum. Det är bara 60 stats- och regeringschefer som åker till COP30, förra året i Baku kom 150, och man avstår för att man vet att det inte är lika viktigt som tidigare.

Jesper Bengtsson