Podd Hur ser möjligheterna ut för ett regimskifte och hur stor är risken att konflikten utvecklas till ett regionalt storkrig? Mohammad Fazlhashemi, professor vid Uppsala universitet och expert på politisk islam gästar Magasinet och ger sin analys av läget i Iran efter USA:s och Israels anfall.
Hur skulle du beskriva det som har hänt i Iran de senaste dagarna?
– Det är väldigt dramatiskt. Två av världens starkaste arméer har gått till hårt angrepp mot militär infrastruktur, polis, högkvarter, revolutionsgardet och tv- och radiostationer. Många civila har också drabbats. En skola träffades på krigets första dag och krävde närmare 160 skolflickors liv. Idag räknar man antalet döda till cirka 1 000.
Du har kontakt nere i Iran med folk som är där. Vad säger folk?
– Det är många som är väldigt rädda. Även de som välkomnade attacken och blev glada över Khameneis död. Även de känner nu rädslan. Det är intensiva bombningar. Det talas om bomber som träffar, raketer som träffar. Allt det där sprids över stora områden och har gjort att även civila har dödats. Sjukhus har träffats och så vidare.
Stort bakslag
Handlar det om att försöka slå ut regimens olika grenar eller hur ska man beskriva taktiken kring det här?
– Det ser ut så. Jag pratade med en bedömare i Iran som följde det här inne i landet och han sa att det verkar som att man förutom att slå ut den militära förmågan också vill slå ut de institutioner som tillhör staten, för att sedan uppmuntra till ett folkligt uppror där man ska kunna ta över regimen. Men det kommer lite olika signaler från både EU och USA. Trump har hållit två alternativ öppna. Antingen ett regimskifte eller en venezuelansk lösning där delar av den befintliga politiska strukturen finns kvar.
Att den högsta ledaren är död. Hur har det påverkat regimen så här långt?
– Det är ett stort bakslag, naturligtvis. Han var spindeln i nätet för hela det politiska systemet. Men, jag tror även där så har man varit ganska förutseende. Han var 86 år, cancersjuk och skulle säkert dö inom den närmaste tiden. Och den iranska maktstrukturen är ju uppbyggd på det sättet, att till och med om man kapar huvudet så faller den inte utan den går att ersätta väldigt snabbt.
USA:s mål från början var att slå ut Irans möjligheter att kunna utveckla kärnvapen. Har man lyckats med det?
– Egentligen så gjorde man det redan i somras när man angrep Iran. Men förhandlingarna handlade om huruvida Iran skulle ha någon möjlighet till urananrikning eller inte. Det var där det kärvade. Nu vill amerikanerna försäkra sig om att den möjligheten ska försvinna.
Regimen kan falla
Men man kan med stor säkerhet anta att Iran inte kan tillverka kärnvapen nu?
– Ja. Det verkar osannolikt.
Vad talar för och emot att regimskifte?
– Dels hur Trump kommer att agera i det här sammanhanget men också om de här attackerna som de är utsatta för lyckas nöta ner den polisiära apparaten, revolutionsgardet och milisstyrkorna till den grad att de blir försvagade och sårbara. Då är risken för ett regimskifte väldigt stor. Men det som kan tala emot det här är vad som händer ifall kollapsen är ett faktum. Man har ju sett i statslösa miljöer där centralmakten har kollapsat. då har det här snarare lett till stor kaos, där olika grupper börjar bekämpa varandra. Det blir inbördesstrider, det blir flyktingströmmar, det blir blodutgjutelse. Så det kan vara en faktor som gör att man kanske framför allt från USA:s sida inte vill gå så långt som att driva det här in i kaklet. Israel har en annan agenda. Israel vill ha ett regimskifte. Men USA:s och Israels intressen kanske inte riktigt sammanfaller på just den här punkten.
Flera oppositionsgrupper
Det har ju talats en del om Reza Pahlavi, den före detta shahens son som en möjlig efterträdare. Vad tror du om det?
– Han har fått en hel del anhängare framför allt i den iranska diasporan utomlands. Det var också han som uppmanade till resning i början av januari i år. Men man vet också att det finns många som inte alls gillar honom. Vi har ju de här olika vänstergrupperna som bekämpade hans far innan han föll. Vi har kurdiska partier som har tydligt deklarerat att de aldrig kommer att ställa sig under hans ledning. De kommer inte att återgå till en monarki. Han anklagas också för att inte ha gjort upp med sin faders arv. En annan faktor som har blivit en stridsfråga är vad det är han vill göra. Han säger att han inte vill bli kung och driver inte den frågan. Men han har publicerat ett politisk manifest om hur det ska vara under övergångsperioden. Då kommer all makt att ligga i hans händer. Motståndarna säger att det innebär att vi går från ett maktfullkomligt system till ett annat.
Men om jag förstår rätt så har han ändå pratat om att det ska vara en övergångsperiod och sen ska det då hållas demokratiska val.
– Jo, precis. Men man är rädd för att den här övergångsperioden förlängs och förlängs. Den här maktkoncentrationen har ju också visat sig vara skadlig under hans fars tid. Något som sedan fortsatt under den islamistiska regimen.
Risk för storkrig
Finns det några andra tydliga kandidater eller grupper som du skulle kunna ta över?
– Nej, inte så tydliga. Men det finns. Vi har en vänstergrupp som kallas för Mujahedin-e-Khalq. Deras ideologi är en blandning av islamism, marxism, leninism och feminism. Vi har kurdiska grupper, vi har demokratiska krafter och fackföreningsordföranden. Vi har en Nobelpristagare som sitter i fängelse och reformvänliga politiker som också sitter i fängelse. Så det finns många olika aktörer som aspirerar på den här rollen. Sedan återstår det att se om de kommer att kunna hålla sams eller inte.
Men skulle det gå att kunna utveckla Iran till någon form av parlamentarisk demokrati?
– Man skulle kunna önska det, men erfarenheten har visat att när det sker sådana här abrupta regimskiften, då är risken för att radikala krafter tar över mycket stor. Vi har ju sett exemplet Libyen, vi har sett exemplet Irak, men också det som hände i Afghanistan.
Hänger på USA och Israel
Hur ser du på risken att det här utvecklas till ett storkrig i regionen?
– Den risken är stor därför att allt fler länder har drabbats och det finns också planer på att de ska börja agera och inte bara försvara sig. Vi har sett uttalanden från Förenade Arabemiraten och från Saudiarabien som sagt att nu har Iran passerat den röda linjen om och om igen och de inte bara kan försvara sig. Att de kan tänka sig att gå till motattack. Det har också kommit signaler från europeiska länder, inte minst från Frankrike som har baser där. Men också Storbritannien och Tyskland. Och skulle även de länderna involveras så har vi definitivt ett regionalt stort krig.
Till sist. Vad tror du, vad är det troligaste scenariot för Iran om vi blickar framåt en tid?
– Jag tror det hänger på hur långt USA och Israel vill gå. Om de vill köra in i kaklet och få till ett regimskifte. Då tror jag att vi kommer att gå mot en ganska turbulent tid med mycket kaotiska förhållanden. Men det andra scenariot är ju att delar av regimen gör upp med Trump, går med på hans krav och striderna upphör. Men då måste de göra om och göra rätt. För jag tror inte att det här utbredda missnöjet bara försvinner över en natt utan det kommer att finnas kvar. Om man kommer överens om att göra vissa eftergifter mot USA men vill fortsätta med samma typ av politiska förtryck så kommer det inte att tolereras av den iranska allmänheten.
Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns
Jon Andersson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
