gigjobb Väntan, tidspress och dåliga löner präglar vardagen för gigjobbare. En ny forskningsstudie bekräftar bilden av en bransch som nästan helt utgår från kundernas och arbetsgivarnas villkor.
Matbuden med sina fyrkantiga kylväskor är ett vanligt inslag i stadsbilden. Inte lika synliga, men ändå lika närvarande, är städerskorna som också är en del av den så kallade gigekonomin. Gigekonomi innebär att personer anlitas för kortare uppdrag utan att vara anställda. Arbetet styrs och organiseras av algoritmer via digitala plattformar.
Kristina Zampoukos är docent och lektor i kulturgeografi vid Mittuniversitetet och forskar om gigarbetare. I en ny forskningsstudie har hon intervjuat bud och städare som jobbar inom branschen.
– Inga städerskor är nöjda med sitt jobb, säger hon. De har dålig lön och långa resor. De beskriver sitt arbete övervägande negativt, men kan bli glada om någon kund uttrycker sin glädje. Vissa bud uppger att de tycker om att cykla och motionera och vissa har relevant utbildning, kanske inom logistik, och är intresserade av hur systemet fungerar.
Tidspressat
Väntan präglar tillvaron för både bud och städare. De väntar på nya uppdrag eller på att det ska bli dags att ge sig av till nästa jobb. Ofta hinner de inte hem utan tvingas vänta utanför restauranger eller i tunnelbanestationer. Och trots att väntetiden är obetald kan de inte utnyttja den lediga tiden till något de själva vill eller behöver göra, eftersom de ständigt är standby.
”Beatriz”, en av kvinnorna i studien, brukar ange att hon är tillgänglig måndag till fredag, 7–18. Men har hon inte fått någon bokning under en del av dagen, kan hon ändå inte planera in något under den tiden, eftersom hon måste tacka ja om det dyker upp ett uppdrag. Hon måste vara tillgänglig, men får inte betalt för den tiden.
Hon berättar också hur tidspressat arbetet är. Tiden för att städa ett hus beräknas på antalet kvadratmeter. Men alla hus är olika och hon vet inte hur lång tid arbetet egentligen kommer att ta. Hinner hon inte, blir hon sen till kommande jobb.
Gigarbetare frigör på så sätt tid för sina kunder genom att utföra hushållsnära tjänster. Själva berövas de däremot den betalda och obetalda tid som krävs för att de ska kunna ha ett fungerande vardagsliv och få tid för sådant som att handla, laga mat, träffa vänner och gå kurser i svenska.
Svårt att hinna
Gigarbetare har vanligen ingen arbetsplats eller fysisk samlingspunkt. Istället transporterar de sig mellan olika platser i staden där de utför sitt arbete.
Gigarbetarnas scheman och resvägar planeras av algoritmer som inte tar hänsyn till kontexten eller den mänskliga faktorn. Ibland finns det inte tillräckligt med restid mellan olika jobb, och den planerade färdvägen för ett cykelbud kan sluta i ett vattendrag eller en trappa.
Det händer också att städerskorna har så kort tid på sig mellan uppdragen att det blir svårt att hinna till nästa jobb. Men om tiden mellan två uppdrag är längre än 2,5 timmar får de inte betalt för restiden eftersom det då räknas som en så kallad delad tur.
En av städerskorna, ”Alejandra”, berättar att arbetet är oförutsägbart och att hon ständigt måste hålla koll i appen eftersom det alltid kan inträffa förändringar.
Är en kollega sjuk kan hon behöva ta det uppdraget. Detta innebär extra restid eftersom hon först måste åka till städföretagets kontor för att hämta nyckeln och sedan till kunden för att städa.
Tvingade till extrajobb
Kristina Zampoukos berättar om hur gigarbetares möte med kunderna kan se ut.
– Cykelbud kan mötas av någon som öppnar dörren i kalsonger (i bästa fall) men andra kunder kan vara jättetrevliga och ge dricks. Städerskorna är den grupp som har flest historier om besvärliga kunder. En person förväntades sitta och fika med kunden, vilket var välment, men städerskan riskerade att bli försenad till nästa jobb och blev stressad.
Gigarbetare betygsätts av kunderna, och bra omdömen är en förutsättning för att få mer jobb. Detta kan innebära att städerskorna känner sig tvingade att göra extrajobb som kunden ber om. En av personerna i studien beskriver det som ett implicit hot. Får man inte bra omdömen förlorar man sina kunder och därmed också sin inkomst.
Även om kunden försäkrar att städerskan inte behöver göra vissa saker som inte ingår i avtalet, är det lätt att personen ändå gör det. För att få ett bra betyg.
Svårt med facklig organisering
Några av städerskorna i studien började organisera sig fackligt.
– En städerska gjorde ett jättejobb men fick dåligt stöd från facket, säger Kristina Zampoukos. Det var trögt och svårt att få gehör.
Försvårande faktorer för facklig organisering kan utgöras av hög personalomsättning, att arbetarna konkurrerar om jobben, att de inte träffas så mycket och att många har begränsad kunskap om sina rättigheter och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.
Ingmari Bergquist
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
