Integration Regeringen vill tidsbegränsa möjligheterna att läsa på SFI till tre år. Detta för att få bukt med den låga genomströmningen av elever som klarar utbildningen. Dagens Arena har pratat med lärare och forskare som är skeptiska till om förändringen kommer att få den effekt politikerna vill.
Det är låg genomströmning på SFI. Särskilt bland elever med kortare eller ingen skolbakgrund, de som läser studieväg 1. I 9 av de 20 största kommunerna klarar endast hälften eller färre SFI-utbildningen och andelen avbrott är hög. Det visar Dagens Arenas granskning.
I Halmstad fick 40 procent av eleverna godkänt i sista kursen, kurs D, 2024. 55 procent av eleverna gjorde avbrott. I Södertälje klarade 34 procent av eleverna utbildningen under perioden 2021–2024 och 66 procent gjorde avbrott.
Nu vill regeringen skärpa kraven på SFI, bland annat att genom att införa en treårsgräns vid årsskiftet.
– Det är fullt möjligt att lära sig svenska på ett år, på två år. Men nu sätter vi gränsen på tre år för att det ska vara tydligt att det bör man kunna klara av, sa dåvarande arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson till SvD förra året efter att förslaget presenterats.
Förslaget innebär att från den dagen en person påbörjar SFI-utbildningen har den personen tre år på sig att slutföra den, med viss möjlighet till förlängning på upp till sex månader åt gången. Detta har fått flera aktörer att reagera. Dagens Arena har pratat med SFI-lärare, rektorer, myndigheter och forskare varav samtliga konstaterar att tre år är för kort tid för elever med kort eller ingen skolbakgrund.
Bristande omvärldskunskap
Jennie Liljekvist och Sara Mars är SFI-lärare i Alvesta kommun. Dagens Arena intervjuar båda lärarna via videolänk. De framhåller att det finns flera anledningar till att eleverna behöver längre tid för att klara SFI-utbildningen. De som inte har gått i skolan tidigare behöver utveckla nya inlärningsstrategier – metoder och regler för att underlätta lärandet – vilket bland annat är viktigt för hur man förstår en text, påpekar Jennie Liljekvist och Sara Mars. Dessutom behöver SFI-lärare ofta lägga extra tid på att förklara det sammanhang som en text sätts inom.
– Om vi ska läsa en text om miljö och eleverna inte har fått lära sig vad växthuseffekten är, då behöver vi lägga tid på att prata om det. Det går inte att jämföra med någon som växt upp i Sverige. Vi som har gått i skola här kan en massa om geografi, historia och samhället. Om man inte har fått möjlighet att gå i skolan har man kanske inte fått lika mycket omvärldskunskap med sig, säger Sara Mars.
Jennie Liljekvist fyller i:
– Att som vuxen lära sig läsa på ett annat språk än det som är ditt modersmål, det är redan otroligt svårt. Det är som om vi skulle åka till Thailand och försöka lära oss deras skriftspråk utan en svensk lärare. Och då har vi ändå studievana med oss. Om du kommer hit utan utbildningsbakgrund, då är tre år inte mycket tid att förvärva alla de här färdigheterna. Det är fyra kurser som ingår på den tiden, säger Jennie Liljekvist.
Positiva avbrott
Som flera andra Dagens Arena pratat med lyfter lärarna också att elever kan göra ”positiva avbrott” under sin utbildning. Till exempel att de behöver vara föräldralediga eller får ett jobb där de kan lära sig svenska på arbetet.
– Om du förlorar jobbet och vill tillbaka till undervisningen på SFI, då kan det vara stängt för dig om det gått för lång tid sedan du påbörjade den. Det kan vara någon som jobbar inom äldreomsorgen och vill vidareutbilda sig till undersköterska. Och vi behöver fler undersköterskor, säger Jennie Liljekvist.
De tycker att det också ska ställas mer krav på samhället att ta hand om de människor som kommer hit. De är viktiga resurser för vår arbetsmarknad, poängterar Jennie Liljekvist och Sara Mars. SFI kan inte ensamt svara upp för språkinlärningen. Undervisningen skulle behöva varvas med andra aktiviteter ute på arbetsplatserna, menar de.
Maria Fredriksson är SFI-lärare i Göteborg. Där gjorde omkring var femte elev på studieväg 1 avbrott i sina studier mellan 2021 och 2024. Hon kallar förslaget om treårsgräns för ”huvudlöst”.
– Det går inte att ta det på allvar. Jag ser det inte som ett pedagogiskt motiverat förslag, bara som ett populistiskt utspel som syftar till att på sikt kunna motivera påtvingad återvandring, säger hon.
Stora skillnader mellan skolor
Maria Fredriksson berättar att många elever fastnar på den sista SFI-kursen som är mer studieförberedande. Där ligger det huvudsakliga fokuset på skrivande, vilket sker på bekostnad av uttalsträning, konversation och vardagssvenska. Det är också stora skillnader i förutsättningar mellan skolorna, vilket leder till bristande likvärdighet, menar Maria Fredriksson.
– Vi som undervisar i SFI jobbar under mycket olika förhållanden. På en skola har lärarna 15 undervisningstimmar i veckan, på grannskolan har de mellan 27 och 30 timmar. På den ena skolan har man elevunderlag nog för att renodla undervisningsgrupperna baserat på både kurs och elevernas utbildningsbakgrund. På en annan blandar man studievägar och spår utan att ha maxtak för antal elever, säger hon.
Maria Fredriksson påpekar också att kravet för att bli SFI-lärare är lågt och att undervisningskvaliteten kan skifta enormt. Det finns inte heller en specifik SFI-lärarutbildning. Samtidigt finns det ingen lärargrupp som möter en så heterogen elevgrupp som SFI-lärare, framhäver Maria Fredriksson.
– I ett klassrum kan det sitta människor som är mellan 20 och 70 år gamla, från världens alla hörn och med vitt skilda bakgrunder och invandrarskäl. Det sitter djupt traumatiserade människor i samma klass som kärleksflyktingar, arbetskraftsinvandrare och gäststudenter. Av naturliga själ är det dessutom svårt att upptäcka eventuell dyslexi, NPF-diagnoser och andra försvårande faktorer.
Underfinansierat
Lisa Gannå, utvecklingskoordinator på institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, är också kritisk.
– Vi har låg genomströmning på SFI, men i vilken annan skolform skulle man komma på tanken att som enda åtgärd se till att korta av utbildningen och tro att det ska ge effekter i form av högre kvalitet i undervisningen? I stället för att ge förutsättningar för SFI, så att lärare och elever får det de behöver, har regeringen fastnat på att tidsbegränsa den, säger hon.
Hon menar att det finns en underton i debatten om att folk inte skulle vilja lära sig svenska. Det stämmer inte med den bild hon och hennes kollegor har. Den absoluta majoriteten de möter vill lära sig språket så att de kan hantera vardagen, men de känner inte att SFI-undervisningen alltid är relevant eller att den underlättar vardagslivet, enligt Lisa Gannå.
– Man ställer högre krav på eleverna utan att ge lärarna resurser. SFI är underfinansierat. Det är för lite tid för kompetensutveckling och för planering.
Drabbar främst kvinnor
Skolverket har avstyrkt förslaget om treårsgräns och Arbetsförmedlingen framhåller i sitt remissvar att ”behov av förlängning kan bli vanligt förekommande”. I dag kan Arbetsförmedlingen kräva att de som uppbär a-kassa eller aktivitetsstöd avbryter sina studier för att ta ett jobb som erbjuds.
I Arbetsförmedlingens remissvar skriver myndigheten att om inte en individ kan läsa SFI efter att tidsperioden löpt ut kan det drabba dennes möjligheter i arbets- och samhällslivet. I synnerhet riskerar kvinnor att drabbas då det oftast är de som är föräldralediga.
Emil Johansson, enhetschef på Arbetsförmedlingen, påpekar att en osäker arbetsmarknad kan vara orsak till att kursdeltagare hoppar på och av utbildningen för att inte missa jobbchanser. Han understryker också att endast en tidsbegränsning inte kommer att ge önskad effekt vad gäller den låga genomströmningen.
– Man behöver vidta flera andra kvalitativa insatser för att stärka SFI. Utan en god kvalitet ser vi en risk att tidsbegränsningen kommer innebära att fler individer med lägre progression fortsatt kan få svårt att kvalificera sig för jobb, säger han.
Ministern: Följer utvecklingen
Gymnasieminister Lotta Edholm (L) menar att det är mycket allvarligt att få individer klarar SFI i dag och att kraven på att lära sig svenska ska vara höga. Enligt ministern kommer tidsgränsen göra utbildningen mer sammanhållen och effektiv, vilket ska påskynda integrationen.
Hon framhäver också att det kommer att finnas möjlighet till förlängning.
”Alla personer har olika förutsättningar att lära sig svenska snabbt och därför ska det vara möjligt att få sin utbildning förlängd, om det finns särskilda skäl. De särskilda skälen till förlängning kan t.ex. vara att eleven på grund av föräldraledighet, arbete eller sjukdom behöver längre tid på sig att fullfölja utbildningen”, skriver Lotta Edholm i ett mail till Dagens Arena.
Förlängningar kommer dock att vara begränsat och ske med en tätare uppföljning av elevens utveckling, påpekar Lotta Edholm.
”Svenska språket är nyckeln till det svenska samhället. Att kunna prata svenska är ofta helt avgörande för att få jobb, kunna studera och delta i samhället. De stora kvalitetsbristerna som finns inom både komvux och sfi behöver åtgärdas. Jag följer utvecklingen noga och utesluter inte att vi behöver göra mer i frågan”, skriver Lotta Edholm.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
