Myndigheter riskerar att bidra till oskäliga arbetsvillkor och lönedumpning när de upphandlar varor och tjänster. Det varnar Riksrevisionen för i en ny granskning av offentlig upphandling.
– Det här visar på att man i större utsträckning ska sköta saker i egen regi, säger Mattias Schulstad, LO.
Varje år upphandlar staten, kommuner och regioner varor och tjänster för 900 miljarder kronor, motsvarande 18 procent av BNP. Men det finns allvarliga brister när det gäller arbetsrättsliga villkor vid offentlig upphandling, och risken är stor att upphandlande myndigheter bidrar till lönedumpning och oskäliga arbetsvillkor. Det visar en ny granskning av Riksrevisionen.
Myndigheten har granskat 10 myndigheter och 70 upphandlingar i riskbranscher för oskäliga arbetsvillkor, som bygg, städ och avfallshantering. I bara en tredjedel av upphandlingarna finns krav på arbetsrättsliga villkor. Detta trots en lagändring från 2017 som säger att myndigheterna är skyldiga att ställa arbetsrättsliga krav om det är behövligt.
I bara hälften av de upphandlade tjänsterna har myndigheterna gjort en bedömning om sådana krav är behövliga.
– I de riskbranscher vi har tittat på borde man med stor sannolikhet ha ställt sådana krav, men vi ser att det är ovanligt att man gör det, säger Yvonne Thorsén, revisionsdirektör på Riksrevisionen.
Tvivelaktiga tolkningar
Enligt Riksrevisionen har det varit svårt för upphandlande myndigheter att tillämpa lagen från 2017, och de har inte fått tillräckligt stöd för det.
– Upphandlingsmyndigheten kan ta fram färdiga kontraktsvillkor, som man gjort för städbranschen, med lönenivåer och uppgifter om arbetstid. Annars måste myndigheterna själva leta fram kollektivavtal och det kan vara väldigt komplicerat. För byggbranschen, som är väldigt riskfylld, kom villkoren från Upphandlingsmyndigheten inte förrän 2022. Så det har inte funnits tillräckligt stöd. Det har inte heller prioriterats av myndigheterna, säger Yvonne Thorsén.
I stället har myndigheterna ofta gjort tvivelaktiga tolkningar av lagstiftningen, enligt Riksrevisionen. Man har använt allmänna skrivningar i avtalen om att det ska vara goda eller kollektivavtalsliknande villkor. Detta menar Riksrevisionen inte är i enlighet med lagstiftningen och gör kraven otydliga för leverantörer samt försvårar uppföljning av hur kraven efterlevs.
Djupgående uppföljning är dessutom ovanligt. Bara i 20 procent av de granskade upphandlingarna görs någon form av uppföljning. Konkurrensverket, som har ansvar att följa upp om myndigheterna följer lagstiftningen, bedriver i sin tur endast en begränsad tillsyn av de upphandlande myndigheterna.
Centraliserad uppföljning
Förutom att dessa brister riskerar leda till att offentliga medel går till lönedumpning och oskäliga arbetsvillkor leder det också till osund konkurrens när seriösa aktörer slås ut i upphandlingen.
– Det är prispress och leverantörerna behöver ofta tävla och vinna med lägsta pris, säger Yvonne Thorsén.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över och utöka stödet till myndigheterna. Även ett utformande av en centraliserad uppföljning, som finns på plats i Danmark, rekommenderas.
– Det tycker vi är intressant för då behöver inte myndigheterna upprätta det själva. Sen rekommenderar vi att Upphandlingsmyndigheten tar fram arbetsrättsliga villkor för fler yrken samt att Konkurrensverket utökar tillsynen att myndigheterna följer lagstiftningen, säger Yvonne Thorsén.
”Borde sköta saker i egen regi”
På LO är man inte förvånade över granskningens resultat. Mattias Schulstad, utredare på LO:s samhällspolitiska enhet, framhåller att alla riskbranscher som granskats ingår i LO-yrkena och att man sedan länge är medveten om de här problemen.
– Här är återigen en granskning som visar att upphandlande myndigheter inte klarar av sitt eget värv att upphandla hållbart. Gång efter annan ser vi att upphandling öppnar för växande lönedumpning,
Den politiska styrningen av upphandlingen måste stärkas, menar Mattias Schulstad. Inköps- och upphandlingspolicy måste vara uppdaterad och relevant så att politiker kan styra tjänstemännen på ett sätt som leder till ordning och reda vid offentlig upphandling.
På kort sikt anser Mattias Schulstad att den viktigaste åtgärden för att säkerställa att offentliga medel går dit de ska är att stärka och effektivisera uppföljningen. Myndigheterna behöver mer stöd för att följa upp att kraven de ställer efterlevs och Konkurrensverket måste göra mer tillsyn och säkerställa att de upphandlande myndigheterna följer lagen.
Bättre kontroll
Mattias Schulstad anser också att Upphandlingsmyndigheten behöver mer resurser för att ta fram färdiga villkor för fler branscher. Dessutom borde domstolsväsendet tydliggöra vad som är ett onormalt lågt anbud vid upphandling och upprätta en praxis kring hur myndigheterna ska göra för att förkasta sådana anbud, menar Mattias Schulstad.
Ett annat stort problem han lyfter fram är att det är svårt för såväl privata aktörer som upphandlande myndigheter att kontrollera huruvida ett företag är seriöst eller inte.
2023 kom en statlig utredning med förslag om att Bolagsverket ska upprätta en funktion som möjliggör samordnade registerkontroller. Detta för att upphandlande organisationer ska kunna kontrollera om leverantörer som deltar i offentliga upphandlingar är seriösa eller inte. Delegationen mot arbetslivskriminalitet har också föreslagit en funktion för ”samordnad vidareförmedling av registerinformation om företag”.
– I dag är det väldigt svårt att hämta information för att säkerställa om ett företag är seriöst eller inte. En sådan funktion som delegationen har föreslagit för företag och privatpersoner kommer även att vara mycket bra för upphandlande myndigheter. Det kan lösa en del av problemen med oseriösa och kriminella aktörer i den offentliga upphandlingen, säger Mattias Schulstad.
Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
