Ny rapport: Allt svårare att få ekonomiskt bistånd

Fattigdom Sveriges Stadsmissioner larmar i ny rapport om att välfärden och skyddsnätet urholkas, samtidigt som allt fler har svårt att försörja sig själva. Detta riskerar öka mänskligt lidande och leda till stora samhällskostnader, varnar organisationen.

Årets Fattigdomsrapport från Sveriges Stadsmissioner visar på att det blivit allt svårare att få ekonomiskt bistånd. Även om man har rätt till det. Trots att nästan 700 000 svenskar lever i fattigdom i dag, en fördubbling mot 2021, har det aldrig betalats ut så lite försörjningsstöd som i dag. Dagens Arena har intervjuat Tobias Gissberg Knutsson som flera gånger nekades ekonomiskt stöd från socialtjänsten.

Anna Angelin, docent i socialt arbete på Socialhögskolan vid Lunds universitet, är en av forskarna som har varit med och skrivit om ”icke-mottagande” i Sveriges Stadsmissioners rapport.

– Det blir svårare och svårare att beviljas ekonomiskt bistånd. Många befinner sig i en levnadskostnadskris, då vi haft lågkonjunktur och hög arbetslöshet. Trots den försämrade ekonomin minskade andelen i befolkningen som får ekonomiskt bistånd under samma period. 2024 var mottagandenivån den lägsta sedan Socialstyrelsen började föra statistik i början av 1990-talet. Civilsamhället har längre köer än någonsin och vi har ett växande skuldberg hos Kronofogden.

Otillgängligt

I sin forskning möter Anna Angelin många som är besvikna över bemötandet från socialtjänsten. Det är vanligt att man upplever att stödet är otillgängligt och fyrkantigt. För människor i utsatta situationer kan det vara svårt med allt det administrativa, alla papper som ska in och att så mycket ska göras digitalt. Då ökar risken att man inte beviljas stöd, menar Anna Angelin.

– I det goda sociala arbetet ska socialtjänsten vara en hjälpande hand och stödjande instans när människor hamnar i kriser. Man förlorar något när man håller människor i behov och nöd ifrån sig. Det är inte bara ekonomiskt stöd man kan få från socialtjänsten utan också rehabilitering för exempelvis missbruk. Det borde ses som en investering att hjälpa de här människorna. Det är därför vi har professionella socionomer.

Tanken med försörjningsstödet är att man ska få hjälp en kortare period för att komma på fötter. Men när det skyddsnätet inte håller riskerar människor att falla ner i ännu svårare situationer.

– Man lånar och skuldsätter sig. Man riskerar att hamna hos Kronofogden och att bli hemlös. Det är sådant som har stark inverkan på människors position på arbetsmarknaden. I dag är hälften av de som får försörjningsstöd arbetslösa. De står ofta längst ifrån arbetsmarknaden. Att de skulle kunna få ett arbete om de bara ville, som regeringen påstår, är ett grundfel, säger Anna Angelin.

Stora samhällskostnader

Jonas Rydberg, generalsekreterare på Sveriges Stadsmissioner, menar att vi börjar närma oss ett läge där det yttersta skyddsnätet inte längre skyddar människor från fattigdom. Staten håller inte längre sin del av samhällskontraktet.

Han påpekar att 18 procent av de som kommer till Stadsmissionens öppna verksamheter inte får den hjälp de har rätt till.

– Tillgängligheten är ibland så dålig hos försäkringssystemet att många struntar i att gå till socialtjänsten. De kommer till civilsamhället och ber om hjälp i stället. Det är inte en bra utveckling för någon. Vi kan inte ta över ett sådant ansvar, och det leder till mycket mänskligt lidande och stora samhällskostnader. Tilliten och sammanhållningen minskar, kriminaliteten och samhällsoron ökar, om man inte håller ihop den välfärd vi har.

Fokusera på arbetslösheten

Både Jonas Rydberg och Anna Angelin menar att ett stort problem med debatten i dag är bilden av att det skulle löna sig att gå på bidrag. Regeringen är just nu i färd med att införa ett bidragstak som man menar ska stärka drivkraften att gå från bidrag till jobb.

– All forskning visar att det inte ökar några sådana drivkrafter. Bidragen är så urgröpta att det alltid är bättre att få ett jobb än att gå på bidrag. Det är ytterst få som fått ut höga summor i bidrag, och det har bara varit tillfälligt. Politiken har under lång tid förändrat svensk välfärd genom att långsamt gröpa ur det grundläggande stödet, säger Jonas Rydberg.

Han menar att det stora problemet, som regeringen borde fokusera på, är den höga arbetslösheten och att så många som nästan en miljon svenskar inte är självförsörjande i dag.

– Politiken måste sluta urholka skyddsnätet för familjer och sluta tvinga ut människor i skuggsamhället. Vi behöver en effektiv och tillgänglig arbetsmarknad. Vi måste upprätthålla samhällskontraktet. Individen ansvarar för att utbilda sig och ta ett jobb, för staten gäller det att finnas där när livet kraschar och hjälpa till. Det är också alldeles för många i dag som inte kan leva på sin lön. Många som kommer till oss har inkomst från jobb. Det är ett stort problem, säger Jonas Rydberg.