Lärare på Kista folkhögskola kritiska mot indraget statsbidrag

Folkhögskola Folkbildningsrådet har fattat beslut om att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola. Dagens Arena har pratat med flera lärare på skolan som är kritiska mot beslutet och som inte känner igen sig i den bild Folkbildningsrådet målar upp av verksamheten.

– Det är ingen extremistisk islamistisk miljö, säger en lärare.

Kista folkhögskola har granskats av Folkbildningsrådet sedan 2021. Förra veckan beslutade rådet att statsbidraget ska dras in från och med 1 januari 2026. Ett hårt slag mot skolan som innebär att verksamheten kommer att behöva läggas ner.

I beslutet påpekar Folkbildningsrådet att folkhögskolan inte lever upp till grundläggande villkor för statsbidraget. Det handlar bland annat om att ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska värderingar.”

Under läsåret 2023/2024 ska det också ha kommit in ”ovanligt omfattande” uppgifter om kränkningar, brist på demokrati och diskriminering, från såväl lärare som deltagare. Bland annat skriver Folkbildningsrådet att en lärare ska ha använt ”n-ordet”, favoriserat islam och talat nedvärderande om andra religioner under undervisningen. En deltagare ska också ha ombetts hålla tyst när denne uppmärksammat dåvarande rektorn på sexuella trakasserier på skolan.

Missvisande bild

Men bilden av verksamheten som målas upp i Folkbildningsrådets beslut får nu mothugg från flera lärare på skolan.

– Bilden är totalt missvisande. Man har redigerat ihop lösa anonyma påståenden och påhitt för att skapa en grotesk bild av den dagliga verksamheten, säger SO-läraren Paul Frigyes.

Han menar att det funnits skäl för kritik på ledningsnivå, att det bland annat funnits en nivå av nepotism. Men att kränkningar, islamism, homofobi och sexuella trakasserier skulle prägla den dagliga verksamheten vänder han sig starkt emot.

– Vi är tre SO-lärare varav två är ateister och etniska svenskar. Självfallet har vi en vetenskaplig syn på alla religioner. Det finns ingen imam från 1300-talet som håller lektioner här. Det är taskigt att de klipper ihop en falsk bild av den dagliga verksamheten. Det är förmodligen för att två sina händer och ha moraliskt krut för att lägga ner skolan. Jag är 63 år och har aldrig jobbat i en så rolig miljö som här, säger Paul Frigyes.

Uppgiften om att en lärare använt ”n-ordet” handlar enligt honom om en lärare som använde det i undervisningssammanhang.

– Det var för tre-fyra år sedan och läraren citerade en dikt. I dag ser vi en film där n-ordet finns med i titeln. Det kan Folkbildningsrådet ta upp i en tredje granskning, säger Paul Frigyes ironiskt.

Godtyckligt beslut

En annan lärare, som vill vara anonym, instämmer i att bilden är missvisande.

– Skolan är interkulturell och domineras av deltagare med utländsk härkomst. Det finns anställda och deltagare från samtliga jordens kontinenter, förutom Australien och Antarktis, skulle jag säga. Det är etniskt och kulturellt blandat och inte någon extremistisk islamistisk miljö, säger läraren. 

Enligt läraren är intrycket från personalen att Folkbildningsrådet lyst med sin frånvaro på skolan under sin granskning. Sent omsider kom rådet och hade möte med personal och deltagare, men enligt läraren har man inte lyssnat på alla röster.

– Bedömningen och beslutet upplevs av flera av oss som godtyckligt. Det är ingenting som hade hållit i en traditionell rättegång, med anklagelser som kommit anonymt av visselblåsare, säger läraren.

Hen påpekar också att sedan läsåret 2023/2024 – då uppgifterna om kränkningar och diskriminering – kom in – har ”mycket vatten hunnit rinna under broarna”. Det rör sig också om uppgifter från före detta anställda som startat konkurrerande verksamhet och kan ha haft en agenda att svartmåla saker, menar läraren. Det framhåller också skolans advokat i en artikel i Dagens Nyheter.

Demokratiska värderingar

Åke Larsson är tidigare biträdande rektor på Kista folkhögskola. I dag jobbar han som lärare och projektsamordnare där. Han är också kritisk mot beslutet och att det skulle råda så omfattande missförhållanden på skolan.

– Jag har svårt att förstå vad det är som gör att Folkbildningsrådet tycker att de ska ta ett så drastiskt beslut. Jag tycker att de är väldigt vaga i sin skrivelse när det gäller många saker. Och vad gäller de missförhållanden som vi anklagas för i verksamheten har jag svårt att se hur rådet gått till för att verifiera bevisvärdet i de här uppgifterna. Vi på skolan känner inte igen oss i det, säger Åke Larsson.

Han menar att Folkbildningsrådet inte undersökt tillräckligt vad personal och deltagare på skolan har för synpunkter. På ett sätt som gör att rådet med säkerhet vet vad var och en tycker om verksamheten. Åke Larsson har själv, då han var biträdande rektor på skolan, varit med och svarat på frågor under granskningen om skolans systematiska kvalitetsarbete.

– Vi har beskrivit hur vi arbetar och jag hävdar med bestämdhet att skolan har ett systematiskt kvalitetsarbete.

Åke Larsson ställer sig också frågande till Folkbildningsrådets formuleringar gällande folkhögskolans brist på demokratiska värderingar.

– Jag saknar konkretion i beslutet. Hur definierar de demokratiska värderingar? Jag har jobbat på folkhögskolor i 39 år, varit rektor i 18 år, och jag vet ingen skola som har arbetat så intensivt med demokratiska frågor som Kista folkhögskola. Det finns klassråd där varje deltagare kan göra sin åsikt hörd. Det finns kursråd med representanter från varje klass, som håller möten med skolledning tre gånger per termin. Studenter har representation och får sitta med på styrelsemöten, säger Åke Larsson. 

Kommer överklaga

I veckan publicerade Kista folkhögskolas styrelse sina synpunkter på Folkbildningsrådets beslut. Man menar att beslutet brister i flera avseenden. Att det inte är rättssäkert motiverat.

”Enligt skolans uppfattning uppfyller Folkbildningsrådets handläggning inte de krav på saklighet, opartiskhet, kommunikation och transparens som följer av förvaltningslagen och beslutet att neka bidrag är felaktigt”, skriver styrelsen.

Man hävdar också att ”Folkbildningsrådet tillmätt anonyma och outredda klagomål stor betydelse trots att skolan inte kunnat utreda eller bemöta dem”. Kista folkhögskola kommer att överklaga beslutet.

Jan Jonsson, enhetschef för statsbidrag folkhögskola på Folkbildningsrådet, förklarar att ärendet är komplext och omfattande. Beslutet sträcker sig över flera års granskning. Han framhåller att det är den sammanvägda bedömningen av den stora mängden uppgifter som kommit in som gör att rådet landat i beslutet att dra in statsbidraget.

– Den stora delen är det som kallas särskild uppföljning. 2023 togs ett beslut som gäller de grundläggande villkoren för statsbidraget. Utifrån det beslutet är vi tydliga mot Kista folkhögskola att det finns utmaningar de måste hantera och att vi kommer att följa det noga i en särskild uppföljning. Det gör vi under 2024 och 2025 och vi ser att de inte kommit tillräckligt långt. Det finns fortfarande brister, säger Jan Jonsson.

Komplext ärende

Att flera lärare är kritiska mot beslutet och Folkbildningsrådets uppfattning av verksamheten är ingenting som förvånar Jan Jonsson.

– I alla verksamheter förekommer det kritiska röster som har olika uppfattningar om saker. Det vi kan konstatera är att det under 2023 och 2024 förkommit kränkande behandling av deltagare som skolan inte tagit ansvar för. Det vi försöker vara tydliga med är att den särskilda uppföljningen handlar om grundläggande villkor för statsbidraget. Vi ser att skolan inte uppfyller dem i tillräckligt hög grad.

Kan du ge något konkret exempel på det? Till exempel hur skolan brister i demokratiska värderingar?

– Jag förstår din fråga, men i ett så omfattande beslut som detta med så många delar är det den sammanvägda bilden man måste titta på. Därför blir det svårt att prata om konkreta exempel på det sättet. Det är helheten som bedöms och som ligger till grund för beslutet, säger Jan Jonsson.

Hur vet ni att de uppgifter ni fått in är tillförlitliga? Enligt skolan ska till exempel några av uppgifterna kommit från personal som startat konkurrerande verksamhet. Kan inte det påverka tillförlitligheten? 

– Det har dels kommit in uppgifter anonymt men vi har också haft många samtal med deltagare och personal som ligger till grund för helheten. Det har varit mycket kontakter och beslutet är absolut inte fattat på enstaka anonyma signaler. Vi har en stor mängd material som ligger till grund för beslutet, säger Jan Jonsson.