Hur ska vi ta oss igenom oxveckorna?

Oxveckorna Nu kommer oxveckorna. Det vill säga veckorna fram till påsk med mycket mörker och ingen längre sammanhängande ledighet. Begreppet härstammar från bondesamhället där det användes för perioder då man fick slita hårt som en oxe. Dagens Arena har pratat med psykologen Reyhaneh Ahangaran om vad man själv kan göra för att underlätta perioden. 

Hur ska vi ta oss igenom oxveckorna? 

– En viktig aspekt som man inte får glömma är att det får vara lite tungt. Det är okej och det ingår i livet. När man slutar kriga mot det och på något sätt försonas med att det får vara tungt blir det lite lättare bara i och med det. Sen kan man fundera på om det är möjligt att göra lite mer av det man tycker om. Det kan vara att träffa vänner, ägna sig åt en hobby eller ha mysiga middagar hemma.

Hon lägger till:

– Sen handlar det också om sådana saker som man tjatar mycket om. Att äta bra, sova lagom mycket och ta tillvara på ljuset. Men om man saknar möjlighet att ta sig ut när det är dagsljus ska man inte heller gräma sig över det och tänka att det är kört, då kanske det går dagen efter i stället. Man ska vara snäll mot sig själv och man behöver inte starta med alla förändringar och ta tag i sitt liv just nu, bara för att det har varit nyår. Det kan man göra sen när det känns lite lättare överlag, säger psykologen Reyhaneh Ahangaran.

Mår folk överlag sämre under den här perioden? 

– Jag har inga forskningssiffror på det. Men om man tänker rent generellt så är det många som tycker att det är lite trist och tungt nu. Många har haft jullov och det är ganska lång tid till nästa ledighet. Bara den tanken kan vara jobbig. Sen är det mörkt och det kan också vara tuffare ekonomiskt. Det är inte konstigt om man dippar lite i måendet. Det kan kännas jättekäckt och hurtigt att säga, men det kommer faktiskt att förändras. Det kommer inte att vara januari jämnt. 

Vilka tips och råd skulle du ge till de som tycker att den här tiden är särskilt utmanande? 

– Att försöka ha inställningen att nu är det lite tungt men livet går upp och ner. Man behöver inte göra en så stor grej av det eller känna så mycket utan man kan bara försöka ta hand om sig själv på bästa sätt. Jag tänker att det finns något slags missförstånd om att vi aktivt alltid kan välja glädjen och se det positiva i allt. Vi människor funkar inte så och det är otroligt energikrävande att göra det. Om man har de kraven på sig själv kan det nästan bli större dippar.  

Tuva Thell