Conny Allaskog och Zarah Melander Fotograf: Caroline Andersson

debatt Sverige ligger efter när det gäller upplevd tillgänglighet och tillgång till fast vårdkontakt, enligt internationell jämförelse. Det riskerar att drabba äldre personer med psykisk ohälsa extra hårt, skriver Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa.

Svenskar som är 65 år och äldre uppger några av de längsta väntetiderna till vård som inte sker på akutmottagning på sjukhus jämfört med andra länder. Det visar den svenska delen aven stor internationell undersökning om hälso- och sjukvård i världen, som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys släppte den 17 november 2021. I rapporten ”Vården ur befolkningens perspektiv, 65 år och äldre” framkommer också att Sverige är det land i jämförelsen där lägst andel har en fast vårdkontakt. Detta oroar oss på NSPH då långa väntetider och bristande tillgång till fast vårdkontakt särskilt drabbar äldre personer med psykisk ohälsa, en grupp som redan är utsatt och förbisedd.

Omkring en tredjedel av besöken i primärvården är relaterade till psykisk ohälsa. För att kunna skapa kontinuitet och bättre kunna fånga upp äldres psykiska ohälsa måste vårdcentralerna har såväl tillräckliga resurser som kunskaper.

För att synliggöra problemen och stötta äldre med psykisk ohälsa behöver samhället jobba på bred front.

Vi vet att det saknas läkare, sjuksköterskor, kuratorer och psykologer inom primärvården. Detta, i kombination med långa väntetider till specialistvården för psykiatriska tillstånd som ångest och depression, är mycket bekymmersamt.

Psykisk ohälsa är en utmaning för hela samhället, oavsett ålder. Psykisk ohälsa, framför allt depression, är dock än vanligare bland äldre. Det är också fler äldre personer som tar sitt liv jämfört med yngre personer. I gruppen av män över 85 år är självmord fortfarande nästan tre gånger vanligare än bland män under 30 år.

Coronapandemin har synliggjort psykisk ohälsa hos äldre på ett annat sätt än tidigare, men fortfarande är det många äldre som kämpar med psykisk ohälsa utan få rätt diagnos, stöd och behandling. Var femte person i Sverige är 65 år eller äldre, och andelen kommer i öka i takt med att med att medellivslängden stiger.

Att adressera frågor kring äldre personers psykiska hälsa är helt nödvändigt om vi ska klara de framtida utmaningarna inom vården. Det är oacceptabelt att äldre får sämre stöd vid psykisk ohälsa. Det innebär en strukturell diskriminering.

I Socialstyrelsens rapport ”Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre”från 2018 framkommer att få äldre får stöd och uppföljning från specialistsjukvården i jämförelse med yngre. Fler äldre än yngre får endast behandling med läkemedel vid psykisk ohälsa. Bara i undantagsfall behandlas äldre personer behandlas med terapeutiska insatser, trots att det finns evidens för att äldre svarar minst lika bra som yngre på samtalsbehandling.

Äldre personer får alltså inte psykiatrisk vård i samma utsträckning som yngre, trots att ångesttillstånd, psykotiska sjukdomar, beroende och depression är vanligare i hög ålder än demenssjukdomar. Det är även många som bor på kommunernas särskilda boenden, eller har hemsjukvård från kommunerna, som inte erbjuds psykologisk vård och behandling.

Inom det Arvsfondsfinansierade NSPH-projektet ”Åldras och må bra” har äldre personer med psykisk ohälsa kunnat mötas i fokusgrupper för att dela sina erfarenheter kring åldrande och sitt mående. I de samtal som uppstått så har blivit tydligt att det finns ett enormt behov av att få prata med andra i samma ålder om sin livssituation – inte minst efter pandemin.

Vi kan se att utöver vanlig samtalsterapi skulle andra former av samtalsstöd och gruppverksamhet kunna ge positiva effekter på de äldres mående. Det skulle kunna vara ett viktigt komplement till den överbelastade primärvården. Här kan civilsamhället spela en viktig roll.

För att synliggöra problemen och stötta äldre med psykisk ohälsa behöver samhället jobba på bred front. Några viktiga steg på vägen är att:

  • ge äldre samma rätt till psykiatrisk och psykologisk behandling som de under 65 år
  • genom ett målmedvetet antistigma-arbete förändra attityder kring äldre och deras psykiska hälsa
  • höja kunskapen hos personalen som möter äldre, för att lättare kunna identifiera och behandla psykisk ohälsa
  • stötta äldre personer i att samtala om psykisk ohälsa, såväl med varandra som med samhällsaktörer som möter äldre. Ge de äldre med egna erfarenheter av psykisk ohälsa fler och bättre möjligheter att formulera sina behov och önskemål om stöd.
  • säkerställa tillgängligheten. Långa telefonköer och allt fler digitala lösningar skapar ett utanförskap för den som har kognitiva funktionsnedsättningar eller saknar internet och BankID.
  • låta ansvaret för äldres personliga stödinsatser vila på kommunen och inte på vuxna anhöriga.Idag drar de anhöriga ett tungt lass. Äldre utan anhöriga blir därmed alltför ofta utan den vård och stöd som de behöver.

 

Conny Allaskog, ordförande för NSPH

Zarah Melander, projektledare för NSPH-projektet Åldras och må bra

 

Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) är en samarbetsorganisation för 13 patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området.