Här är stridsfrågorna inför S-kongressen

S-kongressen I veckan går Socialdemokraterna till partikongress på temat Ny riktning för Sverige. Vilken politik ska gälla inför valet 2026? Och vad kan tänkas bli stridsfrågor när partiets framtid ska stakas ut? 

Den 28 maj är det dags för Socialdemokraternas 42:a partikongress som i år äger rum i Göteborg på temat Ny riktning för Sverige. Utöver att hantera drygt 4 000 motioner ska även ett nytt partiprogram klubbas igenom. Elva arbetsgrupper har dessutom tagit fram konkreta förslag på ny politik och riktlinjer som berör allt ifrån demokratifrågor till säkerhetspolitik.

Dagens Arena har pratat med Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Jenny Madestam, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, om några av stridsfrågorna inför kongressen.

Hur mycket ska staten kunna låna?

Något som har seglat upp som en eventuell stridsfråga är hur regelverket för statens finanser ska se ut. Flera partidistrikt öppnar för att staten i högre grad ska kunna låna till stora investeringar, exempelvis när det gäller järnväg, bostäder och klimatomställningen.

– Generellt kan man säga att det verkar finnas en längtan i hyfsat breda lager om att man ska bli lite mer som partiet var förr, lite mer vänster. Då är offentliga investeringar en del i det. Samtidigt har man en partiledare som är före detta finansminister och som också minns 90-talskrisen, säger Jonas Hinnfors.

Bland annat Stockholms och Göteborgs partidistrikt har beslutat att driva på för att kunna låna genom underskott i de offentliga finanserna. Partidistriktet i Skåne går en liknande väg och skriver i en motion inför kongressen att man vill öka den sammanlagda skulden för den offentliga sektorn, skuldankaret, till 45 procent av BNP. Även S-föreningen Reformisterna kräver i en motion att Socialdemokraterna omförhandlar det finanspolitiska ramverket. Reformisterna var också kritiska till den överenskommelse som slöts med Tidöpartierna om att slopa överskottsmålet och gå mot ett balansmål från och med 2027. Balansmålet är otillräckligt för att möta de investeringsbehov Sverige står inför, menar föreningen.

Partistyrelsen säger i nuläget nej till ett så kallat underskottsmål och vill avslå motionerna. Samtidigt vill man låna pengar till en totalförsvarsfond för att underlätta för den svenska upprustningen.

– Magdalena Andersson har gjort sig känd för att värna om överskottsmålet, att låna för att investera är inte hennes typ av ekonomiska politik. Jag antar att partistyrelsen ”vinner” i denna fråga, säger Jenny Madestam.

Jonas Hinnfors är inne på samma spår.

– Jag har svårt att tro att partiledningen ger med sig där. Totalförsvarsfonden kan eventuellt lätta på trycket i frågan.

Paradigmskiftet i kriminalpolitiken

Kriminalpolitiken är ett av de områden som partistyrelsen lyfter fram särskilt i sitt förslag till riktlinjer och partiprogram. Man föreslår bland annat en svensk maffialagstiftning som ska göra det möjligt att kollektivt straffa alla som är aktiva i en kriminell organisation, även om de inte kan bevisas ha varit direkt involverade i en specifik brottslig handling. Partiet vill också se skärpta straff för unga som begår grova brott. Kriminalvården, inte Sis, ska ta hand om de grova ungdomsbrottslingarna. Partiet är även numera för anonyma vittnen och Teresa Carvalho, rättspolitisk talesperson, har uttalat att hon vill samarbeta med Moderaterna i frågor som rör kriminalpolitiken.

– Inget parti vill framstå som ”naiva” eller för ”mjuka”, detta gäller inte minst Socialdemokraterna som idag är svåra att särskilja från Tidöpartierna i dessa frågor, säger Jenny Madestam.

Socialdemokraternas hårdare tag mot gängkriminaliteten har mötts av kritik inifrån partiet. Utvecklingen oroar och inför kongressen varnar Skånedistriktet för faran att ”kapprusta mot en högerregering”, rapporterar DN. I stället vill distriktet se mindre repressiva åtgärder och mer förebyggande arbete samt att det offentliga samtalet i stället präglas av att diskutera brottslighetens orsaker.

– Brottsprevention och sociala frågor tonas ned i rädsla att framstå som ”oansvariga” eller världsfrånvända. Kritiken som hörs är uttryck för att alla definitivt inte instämmer i denna svängning, säger Jenny Madestam.

Jonas Hinnfors har svårt att tro att partiet kommer släppa den nuvarande linjen och lyfter även migrationspolitiken som eventuell stridsfråga.

– I stort sett har man redan bestämt sig och lagt fram skarpa förslag. Om det behövs tar man eventuellt fram formuleringar om vikten att stoppa rekryteringen och lyfter därmed sociala och ekonomiska åtgärder. Att partiet vill se en stram migrationspolitik är det också en del som vänder sig emot. Där väntas det bli diskussion om ordvalet. Politiken bekräftar den högergir som gjorts.

Arbetstidsförkortning – lag eller avtal?

När det gäller arbetstidsförkortning är partiet splittrat. En av dem som har varit drivande i frågan är Annika Strandhäll. I fjol ledde hon en av de elva arbetsgrupperna som tillsattes inför kongressen. Arbetsgruppen föreslog då att Sverige via lagstiftning borde införa 35 timmars arbetsvecka till 2035. Strandhäll vill nu även gå längre än sitt eget förslag och anser att Socialdemokraterna borde driva frågan redan efter valet 2026, skriver GP.

– Det är en fråga som Socialdemokraterna rent strategiskt skulle kunna vinna vissa väljare på och där man skulle skilja sig från sittande regering. Särskilt för delar av LO-kollektivet skulle detta kunna vara en valvinnare, säger Jenny Madestam.

Internt i partiet finns dock andra som anser att arbetstidsförkortning bör ske genom förhandling mellan parterna. Även LO menar att arbetsmarknadens parter ska förhandla först. Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi har också uttalat att S-ledningen säger nej till en lag om 35 timmars arbetsvecka. Frågan kan alltså väntas skapa konflikt under kongressen.

– Frågan skär genom partiet, och politiken i stort, mellan olika yrkes- och lönegrupper. Det är en fråga som på sätt och vis sätter fingret på vad det innebär att vara ett arbetareparti, i dag, skulle många nog hävda inom S, säger Jenny Madestam.

Jonas Hinnfors tror inte att partiledningen kommer att binda sig till en specifik lösning.

– Återigen har jag svårt att tro att det blir annat än symboliska markörer i frågan, där partiledningen inte binder sig till en specifik lösning. Att man helt enkelt har ryggen fri.