Förmögenhetsskatt I Danmark gick Socialdemokraterna till val på att införa en förmögenhetsskatt. I Norge gick Fremskrittspartiet till val på att avskaffa den. Frågan om att beskatta de rika mer har blivit allt större i flera europeiska länder. Dagens Arena går igenom hur debatten och beskattningen ser ut i andra länder.
– Det har skett en koncentration av förmögenheter som snedvrider Danmark, och vi behöver skapa en ny balans.
Det sa Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) till tidningen Børsen i februari, en knapp månad innan danska folketingsvalet. Socialdemokraterna gick till val på att införa en förmögenhetsskatt. Tillgångar på över 25 miljoner danska kronor skulle beskattas med 0,5 procent varje år.
Men partiet gjorde sitt sämsta val på över 100 år och varken det röda eller blåa blocket fick egen majoritet. Bedömare tror på en mittenregering med Frederiksen som fortsatt statsminister. Men i ett samarbete med socialliberala Radikale Venstre och det mer konservativa Moderaterne ser utsikterna för en förmögenhetsskatt mycket små ut.
Även i Norge var frågan uppe på agendan under valrörelsen i höstas. Men där drev partierna Høyre och Fremskrittspartiet att i stället delvis eller helt avskaffa den. I Norge beskattas förmögenheter på över 1,7 miljoner norska kronor med 1 procent, vilket ger skatteintäkter på omkring 30 miljarder norska kronor per år.
Efter valet 2022 höjde Arbeiderpartiet skatten på tillgångar över 20 miljoner norska kronor från 0,85 till 1,1 procent och på tillgångar under 20 miljoner från 0,85 till 1,0 procent. Kritiken lät inte vänta på sig och några av landets rikaste personer flyttade kvickt till Schweiz. De som är kritiska menar att förmögenhetsskatten slår mot näringslivet och hindrar norska entreprenörer att etablera sig i landet.
En skatteöversyn
Men trots den stora debatten och kritiken fick Arbeiderpartiet 28 procent av rösterna i valet och ytterligare fyra år vid makten tillsammans med sina rödgröna samarbetspartier. Høyre backade samtidigt kraftigt och fick 14 procent av rösterna i valet.
I Sverige har både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet sagt att man vill beskatta de rikaste mer. Men partierna talar snarare om en miljonärs- och miljardärsskatt än om en förmögenhetsskatt. Hur det skulle utformas är inte helt klart än. Rent formellt står Socialdemokraterna bakom formuleringen ”de allra mest förmögna ska bidra mer”. Partiet vill också göra en skatteöversyn med bred förankring i riksdagen.
– Det som leder till att människor som har väldigt mycket pengar ofta inte betalar lika mycket skatt är att det finns undantag, sätt att flytta pengar. Vill man få in mer skatteintäkter på ett rättvist sätt så är en skatteöversyn med breda skattebaser och ett fungerande skattesystem väldigt effektivt, sa Mikael Damberg till Aftonbladet i samband med partiets kongress förra året.
Men en miljonärsskatt kan bli svår att få igenom om Socialdemokraterna behöver stöd av Centerpartiet för att bilda regering. Centerpartiet kräver nämligen sänkta skatter för folk och företag om man ska ingå i regeringsunderlaget.
”Zucmanskatt”
Blickar man ut över kontinenten är det även debatt om förmögenhetsskatt i Frankrike. 2018 avskaffade landet förmögenhetsskatten och ersatte med en fastighetsskatt. Men under senaste åren har den franske stjärnekonomen Gabriel Zucman lyft frågan om förmögenhetsskatt igen och myntat begreppet ”Zucmanskatt”. Han föreslår en skatt på 2 procent per år på förmögenheter över 100 miljoner euro. Det skulle beröra 1 800 hushåll i Frankrike och enligt Zucman dra in mellan 15 och 25 miljarder euro. Enligt en artikel i Dagens Nyheter stöder 80 procent av befolkningen förslaget.
Gabriel Zucman har även tittat på hur en förmögenhetsskatt kan införas här i Sverige. I en intervju i Dagens Nyheter beskriver han hur förmånliga skattereglerna är för de superrika i landet.
– Skillnaden mellan olika samhällsgrupper i Sverige är den största vi har observerat – i hela världen. Sveriges miljardärer har orimliga privilegier. De betalar bara en tredjedel så mycket i skatter och avgifter som den övre medelklassen, säger han.
”Solidaritetsskatt”
I Italien beskattas utvalda tillgångar som utländska finansiella tillgångar och fastigheter i utlandet. I Belgien beskattas värdepapperskonton och även Schweiz beskattar förmögenheter till varierande grad beroende på kanton. Spanien är det EU-land som fortfarande har en renodlad förmögenhetsskatt på inhemska tillgångar. Den avskaffades först 2008 men infördes igen efter den finansiella krisen 2011. Tillgångar på över 700 000 euro beskattas progressivt från 0,16 procent upp till 3,5 procent varje år. 2022 infördes också en ”solidaritetsförmögenhetsskatt” på 3,5 procent på tillgångar över 3 miljoner euro.
Den spanska förmögenhetsskatten inbringar omkring 3 miljarder euro till statskassan varje år, jämfört med 130 miljarder euro från inkomstskatten. Men den bedöms vara viktig för jämlikheten och för att motverka alltför stor förmögenhetskoncentration. Reglerna kan däremot skilja sig beroende på region och till exempel Madrid och Andalusien har full skattebefrielse.
Spaniens tillväxt är samtidigt ledande jämfört med europeiska länder. Förra året var landets BNP-tillväxt 3,2 procent jämfört med EU-snittet på 1 procent. Någon miljardärsflykt har inte heller märkts av, tvärtom ökade antalet miljardärer från 26 2021 till 34 2025, enligt Forbes.
Frågan om att beskatta den allra rikaste delen av befolkningen var också uppe på G20-mötet i Rio de Janeiro 2024, men där röstades förslaget ned. Men debatten lär fortsätta runt om i Europa och världen. Enligt en undersökning av Oxfam och Greenpeace förra året, där 13 länder (bland annat Tyskland, USA, Frankrike, Spanien och Storbritannien) ingick, ansåg 9 av 10 deltagare att de superrika ska beskattas mer för att omfördela resurserna till bland annat offentliga tjänster som skola och sjukvård.
Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
