Skatter Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill att de rikaste ska bidra mer till statskassan. Men vilken effekt högre beskattning får på intäkterna råder det olika uppfattning om bland ekonomerna.
Förra veckan gick Vänsterpartiet ut med att man vill införa en miljardärsskatt. Partiledare Nooshi Dadgostar förklarade då också miljardärerna som Vänsterpartiets politiska motståndare i valet 2026.
– Det handlar om att de superrika sätter i dag stor press på hårt arbetande familjer genom att pressa dem på högre matpriser. De agerar i dag på marknader som inte fungerar, som matmarknaden till exempel där en aktör äger större delen av hela marknaden, sa Nooshi Dadgostar till TT.
Även Socialdemokraterna har gått ut med att ”de allra mest förmögna ska bidra mer”. Det handlar enligt partiets finanspolitiske talesperson Mikael Damberg om att ”fördela bördor i samhället rättvist”. Hur partiet vill att de rikaste ska bidra mer än dock ännu oklart. Även Vänsterpartiet har inga klara besked om detaljer kring skattesatser eller vad som ska ingå i miljardärsskatten.
Små intäkter
Men om högre beskattning av de superrika leder till att de bidrar mer råder det olika uppfattningar om. Ekonomiprofessor Lars Calmfors är skeptisk till om förslagen kommer leda till ökade skatteintäkter. Särskilt om det handlar om att höja beskattningen av de högsta arbetsinkomsterna.
– Forskningen pekar tydligt på att det inte kommer att ge några skatteintäkter att tala om. Eventuellt ingenting alls eller till och med minus, säger han.
Lars Calmfors framhåller att det finns studier på hur inkomster före skatt påverkas av skattesatserna. Högre skatt leder lägre inkomster före skatt.
– Det är inte bara antalet arbetade timmar som sannolikt minskar utan det kan också vara fråga om att man inte skaffar sig högre kompetens och är mindre öppen för att göra karriär. Det kan också vara fråga om olika former av skatteundandragande, till exempel att man startar eget bolag. Det är helt enligt reglerna för fåmansbolag att omvandla det som egentligen är högt beskattade arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster, men det minskar skatteintäkterna, säger han.
Ideologisk fråga
Höjd skatt på kapitalinkomster kan påverka tillväxten och innovationerna i näringslivet, tror Lars Calmfors. Han framhåller att när Sverige tidigare hade förmögenhetsskatt flyttade väldigt rika personer utomlands, vilket innebar lägre skatteintäkter. Däremot förespråkar han höjd fastighetsskatt.
– Eftersom bostäder inte flyttar utomlands är det ett effektivt sätt att få in skatteintäkter på. Det kan vara en fastighetsskatt som är progressiv, ju dyrare bostad desto högre skatt. Det skulle också innebära att kapital investeras mer effektivt i näringslivet i stället för i bostadsinvesteringar.
Även om han inte ser att Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag leder till ökade skatteintäkter framhåller Lars Calmfors att de ändå kan genomföras av ideologiska skäl.
– Ett argument är att man vill minska inkomstskillnader i samhället. Det är en ideologisk fråga där vi som forskare inte kan säga vad som är rätt eller fler, vi kan bara peka på effekterna, säger Lars Calmfors.
Skatt efter bärkraft
Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé, håller med om att man inte ska överdriva intäkterna som genereras av höjd beskattning på förvärvsinkomster. Det är däremot viktigt att skattesystemet blir mer rättvist för att upprätthålla dess legitimitet, anser hon. På så sätt är en miljardärsskatt ett steg i rätt riktning.
– Principen skatt efter bärkraft har urholkats i det svenska skattesystemet. Vi kan inte ha en ordning där en undersköterska betalar större andel av sin inkomst i skatt än vad en kapitalägare, börs-vd eller markägare gör. Men det räcker inte med en miljardärsskatt för att öka resurserna till välfärden. Man måste också ta debatten om ett rättvist skattesystem för förvärvsinkomster, säger Elinor Odeberg.
Hon framhäver också att de studier som tittar på effekter av höjningar och sänkningar av skatten är väldigt hypotetiska och sällan empiriska.
– Man kan lika gärna anta att höjd skatt får folk att jobba fler timmar för att tjäna mer. Och att sänkt skatt gör att man jobbar mindre för samma inkomst som innan. Det är i grunden hypotetiska resonemang, säger Elinor Odeberg.
Höjd fastighetsskatt
Det vi däremot ser, menar hon, är att de skattesänkningar som genomförts de senaste två decennierna inte lett till ökad sysselsättning, tillväxt eller incitament att arbeta. Trots att de ska ha införts med det syftet.
– Det har i stället lett till betydande inkomstbortfall för staten. I runda slängar rör det sig om 400 miljarder kronor i förlorade skatteintäkter per år. Jobbskatteavdraget står för dryga hälften av det.
Elinor Odeberg håller med Lars Calmfors om att fastighetsskatten bör höjas. Men det borde enligt henne kombineras med en inkomstgräns.
– Hushåll som råkar ha bott länge i en fastighet som gått upp mycket i marknadsvärde ska inte tvingas bort för att man har låga inkomster. Kombinerar man skatten med en inkomstgräns får vi fördelarna av fast kapital som inte flyttar utomlands och att låginkomsttagare kan bo kvar i attraktiva områden. Vissa tjänar pengar bara på att bo, klart att de rimligen bör betala lite av det i skatt, men det får inte bli en gentrifieringseffekt, säger Elinor Odebarg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
