”Kampen om regimens vara eller icke vara har inletts”

Hur skulle du beskriva det som hänt i Iran de senaste dagarna?

– Kampen om den iranska regimens vara eller icke vara har inletts. På allvar. Det här är också en kamp om dominans i Mellanöstern, där Israels premiärminister Netanyahu har övertaget, stödd av Trump. En dominans som har ökat efter 7 oktober, och där den islamiska republiken Iran är huvudfienden, och nu slåss för sin överlevnad, säger Bitte Hammargren.

Hon fortsätter.

– Det kan samtidigt bli början på en kaotisk utveckling i Iran som kommer att stå många oskyldiga civila dyrt, primärt i Iran, men inte bara där. Jag delar förhoppningarna om demokrati i Iran, vilket så många demonstranter offrat sina liv för. Men jag befarar att det kommer att dröja. Risken är snarare att vi får se en fragmentisering och ett sönderfall. Eller en ny form av autokrati, oklart vilken, den dag Iran kan resa sig ur askan. Kanske ett konglomerat inom Revolutionsgardet kommer att ta över, de har ju makt över både ekonomin och vapnen. Eller så kan det bli ett utdraget inbördeskrig, om en del oppositionsgrupper tar emot vapen utifrån. Jag tror inte på betydande avhopp från de väpnade styrkorna, som från den ordinarie armén, vilket Trump har manat till. Det är inte att vänta när de inte har några säkra och trovärdiga alternativ att gå till.

Den högste ledaren är död. Hur ser möjligheterna ut för att regimen ska kunna störtas? 

– Regimen har visat att den är uthållig – som under det åtta år långa Iran–Irak-kriget på 1980-talet, där USA stödde Saddam Hussein, i vart fall de första åren. Minns Donald Rumsfelds möte med Saddam i Bagdad i början av kriget! Den ideologiska kärnan i regimen tror dessutom på martyrskapet, att det leder till en belöning i paradiset om man dör för en helig sak. Så jag tror att regimen kommer att vara seglivad, även om den är djupt korrupt och många regimlojalister är medlöpare av egennyttiga skäl, för att det är enklast så, karriärmässigt och ekonomiskt, säger Bitte Hammargren.

Hon tillägger.

– Men se bara hur länge Hamas har lyckats hålla ut i Gaza, trots att deras territorium är som en tredjedel av Öland, eller ännu mindre sedan Israel tagit över 50 procent av Gaza fram till den gula linjen. Och trots att Hamas främsta ledare har dödats och Israels militär är övermäktig. Att i det läget hålla ut, har blivit en delseger för det som är kvar av Hamas. Något liknande kan vi vänta från den islamiska regimen i Iran. Den har dessutom allierade bland statsunderstödda milisgrupper i Irak, för att ta ett exempel. Så nya terrordåd är att vänta.

Hur ser du på risken att det här eskalerar till ett storkrig? 

– Betydande. När nu Iran beskjuter mål i de arabiska Gulfstaterna, där USA har stora baser som i Qatar och Bahrain, träffas även civil infrastruktur. Därmed ökar sannolikheten för att Gulfstaterna dras in djupare i kriget, även om man vet vilka risker det innebär. I det långa loppet tror jag att Kina och Ryssland gynnas maktpolitiskt. Fler stater i regionen kommer att vilja diversifiera sina allianser och vapeninköp, göra sig mindre beroende av USA. Den utvecklingen har vi redan sett under de senaste åren, med Egypten och Förenade arabemiraten som två exempel.