Dags att tagga ner kring mänskliga rättigheterna! Det är innebörden i en skrivelse till Europadomstolen som Danmark och Italien tagit initiativ till. En oskön förening av socialdemokrati och nyfascism i Trumps anda, skriver Thord Eriksson.
”Okänd man” står det på två gravar på kyrkogården i byn Silene, några kilometer utanför staden Daugavpils i sydöstra Lettland. Förmodligen kom männen från Indien men annars är inget känt om dem, mer än att deras kroppar påträffades förra våren på Lettlands sida av gränsen mot Belarus. Med största sannolikhet såg deras sista tid i livet ut så här:
De tog sig över det höga stängsel som skiljer länderna åt. På den lettiska sidan fångades de in av tungt beväpnade vakter. Kanske utstod de tortyrliknande misshandel – sådant förekommer – innan letterna genomförde en pushback, alltså tvingade dem tillbaka in i Belarus. Där upprepades samma sak, fast åt motsatt håll.
Det är mycket möjligt att de var fast i gränsområdet i flera veckor, kastades fram och tillbaka mellan länderna innan de gick under av hunger, köld eller sjukdom.
Skrivelse till Strasbourg
Dessa pushbacks på gränsen mellan EU och Belarus utgör kränkningar av FN:s flyktingkonvention och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Om länderna väster om gränsen respekterat internationell rätt hade männen inte hållits kvar vid gränsen, utan fått söka asyl i Lettland eller tillåtits fortsätta in i EU.
I Europadomstolen finns det flera öppna ärenden om inte bara Lettlands, utan även Litauens och Polens kränkningar av dessa rättigheter. Det är därför inte förvånande att Lettlands och Polens premiärministrar samt Litauens president finns med bland de nio europeiska regeringschefer som förra veckan vände sig till juristerna i Strasbourg med en skrivelse där de uttryckligen ber domstolen tagga ner kring mänskliga rättigheter.
Initiativtagare är Mette Frederiksen i Danmark och Italiens Giorgia Meloni. Ur denna osköna förening av socialdemokrati och nyfascism har det kommit formuleringar om att domstolen har utvecklats sin tolkning av Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna ”som, i vissa fall, har begränsat vår möjlighet att fatta politiska beslut … har resulterat i att fel människor skyddas och inneburit alltför många begränsningar kring staters förmåga att fatta beslut om vem som ska avvisas från sina territorier”.
De nio ledarna säger sig vilja diskutera hur Europakonventionen tolkas. ”Vi måste bibehålla rätt balans.”
Utgår från Europakonventionen
Det är inte bara Lettland, Litauen och Polen som är angelägna om att fortsätta med sina pushbacks. Frederiksen och Meloni vill inte gärna att domstolen ska komma fram till något som hindrar dem från att skicka asylsökande till läger i tredje land. Och premiärministern i Belgien slipper helst invändningar mot att asylsökande i landet inte längre kan räkna med något ordnat mottagande alls.
”Även om vårt mål är att skydda våra demokratier, kommer vi förmodligen att anklagas för motsatsen”, skriver de nio regeringscheferna insiktsfullt – för det är helt klart svårt att se något demokratiskt i deras inhumanism.
I ett underskruvat men ändå skarpt uttalande påpekar Europarådets generalsekreterare, den schweiziska socialdemokraten Alain Berset, att Europadomstolen utgår från Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna som 46 länder skrivit under. ”I ett rättssamhälle bör rättsväsendet inte behöva möta politiska påtryckningar.”
Hade Berset varit mindre diplomatisk kunde han istället ha sagt att inhuman behandling av människor på flykt och brist på respekt för domstolar är sådant Donald Trump ägnar sig åt och inget vi vill se i Europa.
Inga starka protester
Ulf Kristersson finns inte bland undertecknarna av skrivelsen till domstolen. Men det hindrar inte att Sverige och övriga EU i hög grad delar dess anda. Inga starka protester brukar höras mot det människor utsätts för vid unionens yttre gräns. Och i veckan kom ett förslag från EU-kommissionen, förankrat i EU:s migrations- och asylpakt, om att omdefiniera vad som ska räknas som säkert tredje land dit människor ska kunna avvisas utan asylprövning.
Europakonventionen fyller 75 i år. Kontinenten vänder sig långsamt bort från dess principer.
Thord Eriksson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
