Debatt Debattera gärna hur Sverige lever upp till barnkonventionen för debatten sakligt och faktabaserat, skriver Lotta Hedeby.
I en debattartikel med rubriken Barn på övertid – när staten gör affärer på frihetsberövade barn tecknar Michael Himmlegaard bilden av att Statens institutionsstyrelse (Sis) ser omhändertagna barn och unga som ”intäktsbärare”, och därför håller dem inlåsta efter att deras vårdbehov har upphört.
Han bygger sin artikel på rapporten I väntan på vadå? från Institutet för mänskliga rättigheter. Hans tes: varje dygn på institution genererar pengar till Sis och därför ligger det i Sis intresse att placeringarna pågår så länge som möjligt. Ingenting i rapporten stödjer detta.
Fortsatt lagligt att låna ut pengar till privatpersoner mot ockerränta
Som före detta chef på ett av Sis ungdomshem vet Michael Himmlegaard vad lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga säger om vem som har rätt att bestämma om utskrivning – det är socialnämnden (LVU § 21). Sis bestämmer varken vilka unga som ska placeras eller när de ska skrivas ut.
Varför skulle Sis vilja att barn och unga ska vara inlåsta längre än nödvändigt? Snarare ligger det i Sis intresse att socialnämnden skriver ut dem så snart behovet av vård har upphört. Då kan Sis bereda plats åt andra unga som socialtjänsten bedömer behöver vård på låsbar institution. De köer som Sis haft de senaste åren beror bland annat på att utskrivningsklara unga blir kvar eftersom kommunerna inte har lämpliga placeringsalternativ.
Det är något som också står i rapporten (sid. 35). Här nämns unga som behöver psykiatrisk vård och som det saknas en alternativ vårdform för, samt unga med autism och utåtagerande beteende som socialtjänsten har svårt att hitta fortsatta placeringar för.
Rapporten visar att Sis in- och utskrivningsprocess inte är rättssäker: lagen saknar särskilda krav för Sis-placering vilket leder till att socialnämnder och förvaltningsrätter gör olika bedömningar i sina beslut samtidigt som ungdomshem och socialnämnder gör olika bedömningar av om vården ska avslutas. Socialnämnderna brister också i bedömningen av barnets bästa. Rapportens kritik och rekommendationer riktas alltså främst mot lagstiftaren och kommunerna.
Debattera gärna hur Sverige lever upp till barnkonventionen och Europakonventionen när det gäller omhändertagna barn och unga hos Sis. Men för debatten sakligt och faktabaserat, utan retoriska överdrifter som ”den moderna tidens barnindustri” och ”navet i en statlig vårdkedja där frihetsberövade barn är en intäktsbärare”. Det förtjänar de barn och unga som det handlar om.
Lotta Hedeby, f.d. medarbetare Sis, numera pensionär
Relevanta länkar:
I väntan på vadå? – barn och unga blir kvar på övertid vid Sis ungdomshem
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga | Sveriges riksdag
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
