ledare Regeringens utredare vill inte avskaffa skattefinansierade privata vinstdrivande företag. Men han lägger förslag som skulle göra det lite svårare för dem att göra vinst. Kanske kan vi inte hoppas på mer just nu.
Förväntningarna var stora när regeringens utredare Göran Stiernstedt presenterade sin utredning om styrning för en mer jämlik vård i förra veckan. Utredningen skulle ”lämna förslag som syftar till att få bort vinstjakten i vården”. Göran Stiernstedt hade också fått i uppgift att utreda hur skattemedel till hälso- och sjukvården kan användas för att på ett effektivt sätt uppnå målen i hälso- och sjukvårdslagen. Detta inte minst genom att analysera om lagen om valfrihetssystem och etableringsfrihet för vårdföretagen ”överensstämmer” … ”med principen om vård efter behov på lika villkor för hela befolkningen”, som det står i hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf.
Utredningen är över 600 sidor lång. Den som letar efter förbud mot vinster i vården, eller åtminstone ett rimligt vinsttak, blir besviken.
Stiernstedt hade redan i utredningens delbetänkande (som presenterades i juni 2018) konstaterat att tillgången till vården idag är djupt ojämlik. Trots att vi finansierar den tillsammans, och trots de stolta målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen. Vården ser inte bara olika ut i olika delar av landet, den utnyttjas också på ett ojämlikt sätt av olika grupper. Socioekonomiskt utsatta grupper (korttidsutbildade och låginkomsttagare) underkonsumerar vård. De avstår i större utsträckning än andra från sådana besök som kan förebygga ohälsa. Som screening för bröstcancer, andra vårdbesök i primärvården, och – för att de inte har råd – låter de oftare än andra bli att hämta ut läkemedel. Konsekvenserna av dessa klassklyftor blir sämre hälsa hos redan utsatta individer, men också att sjukvården blir dyrare. Det kostar mer att lägga in människor på sjukhus, än att behandla dem på vårdcentralen i tid. Ojämlikheten har ytterligare fördjupats av Sveriges världsunika marknadisering av vården: vi är det enda landet med ett skattefinansierat system som kombinerar valfrihet med fullständig etableringsfrihet för skattefinansierade, vinstdrivande privata företag. De kan välja att öppna en vårdcentral eller en mottagning precis där vinstmarginalerna är som högst, alltså i områden med multifriska höginkomsttagare, och det finns ingen gräns för hur mycket vinst de kan göra på resurserna som skattebetalarna avsatt för vården.
Utredningen är över 600 sidor lång. Den som letar efter förbud mot vinster i vården, eller åtminstone ett rimligt vinsttak, blir besviken. Göran Stiernstedts utredning lämnar inga förslag som skulle kunna förhindra att företagsekonomisk vinst förblir en “styråra” för offentligt finansierad vård, och han lämnar inga förslag om hur vi ska kunna återta den demokratiska kontrollen över skattefinansierade vårdaktörers etablering.
Men utredningen saknar inte skarpa förslag. Göran Stiernstedts reformer skulle inte åstadkomma ett systemskifte, men de skulle kunna göra skillnad.
Inte minst när det gäller nätläkare. Stiernstedt vill att nätläkare alltid ska ha en koppling till en fysisk vårdcentral (”digifysisk” vård, kallar han det), och pekar på det orimliga i att vårdcentraler ofta har (åtminstone en andel) av sin ersättning utifrån hur många personer som har listat sig där (capitering, som det heter), medan nätläkare har kunnat ta betalt per ”besök”. Capitering skapar incitament att minimera antalet besök och återbesök. Ersättning per besök premierar det motsatta. Ersättningen per capita bör dessutom få en starkare socioekonomisk viktning så att vårdcentraler som ligger i områden där människor har stora vårdbehov får mer resurser, samtidigt som det blir mindre attraktivt att etablera vårdcentraler och mottagningar i privilegierade områden.
Den här lösningen är talande för hela utredningen: Göran Stiernstedt föreslår inte att Sverige borde avskaffa den fria etableringsrätten för skattefinansierade privata vinstdrivande företag. Men han lägger förslag som skulle göra det lite svårare för dem att göra vinst.
Inget systemskifte, men skillnad. Kanske det bästa vi kan hoppas på just nu.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
