Den nya språkplikten: »Ökade chanser och högre krav«

Socialdemokraternas paroll »Alla som kan jobba ska jobba« får sällskap av »Alla som lever i Sverige ska kunna svenska«. På en presskonferens presenterade Magdalena Andersson och Ylva Johansson Socialdemokraternas integrationspolitik och krav på svenskkunskaper. 

På tisdagseftermiddagen mötte Magdalena Andersson och Ylva Johansson pressen i Socialdemokraternas lokaler på Sveavägen 68 i Stockholm för att presentera tre förslag.

– För att ha möjlighet att leva fullt ut i Sverige måste man kunna prata svenska. Om man behöver svenska ja då ska man också lära sig svenska. För det behövs det bra stöd men också tydlig krav, säger Magdalena Andersson.

Det första förslaget gäller »språkplikt«.

Socialdemokraterna vill ställa krav på den som inte kan svenska att lära sig svenska och partiet vill se en språkplikt som är knuten till försörjningsstöd. För den asylsökande handlar det om dagersättning, etableringsersättning för den nyanlända och för den invandrade som inte längre är nyanländ och som får försörjningsstöd är det den ersättningen som riskerar att försvinna.

Idén är att språkträningen ska utökas och att deltagande ska bli obligatoriskt. I dag är språkundervisningen för asylsökande frivillig.

Redan i dag finns den möjligheten på kommunalnivå, men Socialdemokraterna vill att alla kommuner ska ha en skyldighet att dra in ersättningen för personer som inte deltar.

– Jag vill säkerställa att när kraven nu är skärpta för arbetsförmedlingen på utbildningsplikt och språkkrav så vill jag att det ska stämma väl överens med att kommuner ställer samma krav gällande försörjningsstödet så det blir ett enhetligt regelverk att förhålla sig till för den enskilda, säger Ylva Johansson.

I dagsläget är det fokus på deltagande, men Ylva Johansson utesluter inte kunskapskrav. Hon ser förslaget som en fortsättning på den utbildningsplikt som regeringen införde vid årsskiftet. Som innebär att nyanlända måste ta del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser och göra allt för att komma i arbete, annars kan de bli av med sin ersättning.

– Det är redan i dag så att det är socialsekreteraren som ska bedöma om en person står till arbetsmarknadens förfogande eller inte och det är ju i sig en ganska svår bedömning och vi vill då säkerställa att om man bedömer att språket är ett hinder att stå till arbetsmarknadens förfogande så ska man också delta i språkutbildning så man lär sig svenska.

Hur stort problemet är med asylsökande och nyanlända som inte deltar i språkundervisningen är dock oklart. Varken Ylva Johansson eller Magdalena Andersson kan uppge någon direkt siffra.

– Från arbetsmarknadsperspektiv är det ett stort problem att människor inte kan svenska. I dag är det frivilligt att deltag i svenskautbildningen för asylsökande och det innebär att man inte kan säga hur många det är som inte deltar, men det är vanligare att män deltar än kvinnor. Vi vill säkerställa att det blir lika vanligt att både män och kvinnor lär sig svenska.

Språkplikten är inte kopplad till medborgarskapet eller till permanent uppehållstillstånd.

– Den frågan kan man diskutera men det blir lite passivt att komma med språkkrav först efter fem år, vi vill ha språkkrav direkt. Att koppla språkkraven till permanenta uppehållstillstånd blir också ganska passivt eftersom det kan ta flera år. Vi vill ha språkkrav från dag ett.

Det andra förslaget berör föräldraledigheten för nyanlända och är tänkt att förbättra möjligheten att lära sig svenska även under perioden när män och kvinnor är hemma med barn. S vill utveckla och sprida möjligheten till språkträning för vuxna på öppna förskolor och ska se över regelverket i föräldraförsäkringen så att språkträning inte behöver avbrytas i samband med barnafödande. Som det ser ut i dag kan man inte få ut föräldrapeng och samtidigt läsa SFI.

– Vi utesluter inte att titta på föräldraförsäkringen till exempel ska det vara tillåtet och möjligt att också delta i viss språkundervisning när man är föräldraledig utan att du får en inskränkning av din föräldraledighet och en neddragning av din föräldraförsäkring.

Det tredje förslaget rör människor som kommit till Sverige men som inte längre räknas som nyanlända. Socialdemokraterna vill hjälpa anställda inom välfärdens verksamheter som behöver förbättra sin svenska att få möjlighet att göra det. Exakt hur förslaget ska se ut är oklart och något partiet vill utforma med arbetsmarknadens parter.

Miljöpartiet vill när Dagens Arena söker dem inte svara på hur de ställer sig till Socialdemokraternas förslag.

– Vi har inga kommentarer om det i dagsläget, säger Nicole Goufas Pressekreterare, gruppledarteamet: migration, ekonomi- och skattefrågor, EU.

Vänsterpartisten Daniel Riazat är riksdagsledamot och talesperson för utbildningspolitiska frågor. Han tycker att det är beklagligt att Socialdemokraterna presenterar, vad han kallar, ett populistiskt förslag.

– Vi anser istället att människor behöver trygghet och möjlighet att lära sig språket. Det är ett tomt förslag som vill visa att man är hårda när det gäller flyktingar och invandrare. J ust när det kommer till språkplikten reagerar vi kraftigt. Istället för att prata om rättigheter pratar man om skyldigheter på ett ganska populistiskt sätt och en med en retorik som ska locka väljare från Sverigedemokraterna.

Av det S presenterar i dag tycket Vänsterpartiet att det tredje förslaget i grunden är bra men Daniel Riazat ser dock ingen skillnad mot dagens snabbspår

– Det finns nog ingen i det här landet som inte tycker att man ska känna sig trygg. Det här blir ingen skillnad mot dagens snabbspår, som också är i samråd med arbetsmarknadens parter. Men i grunden tycker vi inte att föreslaget är dåligt, om det innebär förbättrade språkkunskaper.