Debatt Denna gång finns en avgörande skillnad: det iranska samhället kommer inte att vända tillbaka.
Det är ingen hemlighet att ett uråldrigt folk med en rik civilisation under närmare femtio år systematiskt har isolerats och förtryckts av en regim. I dag pressas denna regim tillbaka av ett folk som åter tar plats i samhällets alla delar. Ett folk vars rötter sträcker sig tusentals år tillbaka i historia, kultur och identitet har nu, likt en fågel Fenix, rest sig ur sin egen aska och åter krävt rätten att själv forma sitt öde.
Denna resning är varken tillfällig eller begränsad. Den är resultatet av årtionden av politiskt förtryck, systematiskt våld, massakrer, förnedring, fattigdom och ett konsekvent förnekande av den mest grundläggande demokratiska rätten: att få välja sin framtid.
Funnit sitt ledarskap
Nu har Irans folk åter gått ut på gatorna i miljontal över hela landet. Från storstäder till gränsområden hörs en gemensam röst: kravet på frihet, värdighet och en annan framtid. I demonstrationerna återkommer ett namn – kronprins Reza Pahlavi – som för många, oavsett politisk uppfattning, har blivit en symbol för föreningen mellan Irans historiska identitet och en sekulär framtid grundad på folkets fria vilja.
Rörelsen har därmed funnit sitt ledarskap och lämnat splittringen bakom sig.
Inför denna kollektiva vilja har makthavarna återigen tagit till repression. Ett landsomfattande internetavbrott, tystandet av folkets röst och Irans isolering från omvärlden är centrala delar av strategin. Senast detta skedde krävdes över 1 500 människoliv – ett sår som ännu präglar samhället. Även i dag rapporteras dödligt våld, massarresteringar och systematiska försök att dölja förtryckets omfattning.
Men denna gång finns en avgörande skillnad: det iranska samhället kommer inte att vända tillbaka. Detta är “det iranska folkets revolutionära röst” – en röst som reser sig ur historien och pekar mot en ljusare framtid. En generation som inte längre har något att förlora står sida vid sida med generationer som fortfarande bär minnet av frihet och hopp.
Helt folk hålls off line
Folk i Iran har rest sig, enat och beslutsamt. Denna rörelse är varken tillfällig eller möjlig att tysta. Förr eller senare kommer den kollektiva viljan att segra, och Iran åter tillhöra sitt folk. På gatorna ekar ropet ”Javid Shah” – i dag en symbol för nationell värdighet, historisk identitet och ett sekulärt, demokratiskt styrelseskick.
Vårt budskap till världen är tydligt: förbli inte likgiltiga och tysta. Regimen har stängt ned nästan alla kommunikationsvägar. Internet är släckt, och i många delar av landet fungerar inte ens vanliga telefonsamtal.
Ett helt folk hålls därmed i praktiken i ett ”offline-tillstånd” för att möjliggöra förtryck bortom världens blickar. Detta är ingen teknisk åtgärd – det är ett medvetet politiskt verktyg för att dölja våld, massarresteringar och dödligt förtryck.
Tystnad inför detta är liktydig med medverkan. När kommunikationen stryps förnekas människor inte bara sin röst, utan även sin rätt till liv, säkerhet och värdighet.
Var Irans folks röst och ropa, på alla språk ni kan, om den brutala massakern på civila som möjliggörs genom avstängningen av internet och blockeringen av kommunikationslinjer – i syfte att tysta en hel nation.
Mandana Heydarian Hermansson, persisk-svensk författare och översättare, medlem i Sveriges Författarförbund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
