Alexandra Völker, Lars Lindberg, Daniel Färm

debatt Ett funktionshinderpolitiskt råd, förbättrad LSS, sänkt skatt för människor med funktionshinder som får sjuk- eller aktivitetsersättning, och stopp för skolor som diskriminerar elever med funktionshinder. Det är några av de förslag som tankesmedjan Tiden lanserar i en ny rapport. 

Socialdemokratins kärnuppgift är att bekämpa orättvisor och skapa ett bättre samhälle för alla. Det är just vad krishanteringen handlar om. Ändå har det länge funnits ett bristande förtroende för partiets politik för de som drabbas hårdast av det ojämlika samhället: människor med funktionsnedsättning. Här har Socialdemokraternas förmåga att formulera och fullfölja en kraftfull kritik mot de maktskillnader i samhället som begränsar människors frihet inte räckt till.

Idag presenterar Tankesmedjan Tiden därför ett funktionshinderpolitiskt manifest för 2020-talets socialdemokrati. Vägen till återupprättat förtroende behöver bygga på tre delar:

  • En genomtänkt analys. När människors funktionsrätt – att oavsett funktionsnedsättning kunna leva ett meningsfullt liv – inte respekteras växer stora klassklyftor upp.

Allt fler personer med funktionsnedsättning lever i ekonomisk utsatthet, med lägre utbildningsnivå och högre arbetslöshet än övriga befolkningen. Trots de senaste årens högkonjunktur har arbetslösheten bland unga med funktionsnedsättning mer än fördubblats på tio år. I krisens spår riskerar detta nu att förvärras ytterligare.

Detta utanförskap har fått stora konsekvenser för levnadsvillkoren. Risken för fattigdom är nästan dubbelt så stor (17,9 %) bland människor med funktionsnedsättning som bland befolkningen i stort (9,7 %). För den som dessutom har utländsk bakgrund är risken för fattigdom tre gånger så stor (38,7 %) som för en person med svensk bakgrund och funktionsnedsättning (11,9 %). Detta är alarmerande siffror.

Samtidigt har jobbskatteavdragen och urholkningen av socialförsäkringarna som genomfördes under de borgerliga regeringsåren ökat klyftorna. Många personer med funktionsnedsättning har sjuk- eller aktivitetsersättning. De har fått betydligt lägre inkomster – men betalar högre skatt – än de som arbetar.

Krisen blottlägger brister och ojämlika förutsättningar som drabbar människor med funktionsnedsättning hårdare. Men den skapar också förutsättningar för en nystart. Ett tillgängligt samhälle kräver mer av politiska beslut, och mindre av marknadslösningar som ökar ojämlikheten. Det handlar inte minst om arbete åt alla – även åt den som har en funktionsnedsättning. Därför kan socialdemokratin leda arbetet med att ur krisen skapa ett samhälle för alla – på riktigt.

 

  • Trovärdighet genom reformer. Genom åren har socialdemokratiska regeringar genomfört många viktiga reformer som har haft stor betydelse för personer med funktionsnedsättning. Att förbättringarna av LSS som står i regeringsöverenskommelsen genomförs är ett viktigt första steg för att bygga ett tillgängligt samhälle. Det bör sedan följas av ett samlat nationellt grepp för att skapa en hållbar personlig assistans för 2020-talet.

Men det räcker inte. I rapporten En funktionshinderpolitik för 2020-talet presenterar vi 30 förslag på reformer som socialdemokratin kan driva – och genomföra. Här är några av dessa:

Se funktionshinderpolitiken mer som en arbetsmarknadsfråga än en socialpolitisk fråga. Stärk arbetslinjen – genom att ge alla människor med funktionsnedsättningar anpassade möjligheter att delta i arbetslivet. Ta initiativ till trepartssamtal med fackförbund, arbetsgivare och staten för att fullt ut öppna upp arbetsmarknaden för dessa grupper. Och flytta samordningsansvaret för funktionshinderpolitiken till arbetsmarknadsdepartementet.

Ta fram en tydlig genomförandeplan av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och en tydlig strategi för universell utformning. Och stärk individers möjligheter att driva ärenden juridiskt.

Inrätta ett nationellt funktionshinderpolitiskt råd, med samma tyngd som regeringens finans- och klimatpolitiska råd. Ett sådant kan bidra med viktiga kompletterande analyser kring vad som behöver göras inom området.

Slopa funktionshinderskatten. Människor med funktionsnedsättning, som inte har andra alternativ för sin försörjning än sjuk- och aktivitetsersättning, ska inte betala högre skatt än de som arbetar och pensionärer. Nu behöver ”funktionshinderskatten” skattenivåerna likställas.

Anpassa sjukförsäkringen efter faktisk omfattning på sjukskrivningen. Människors förmåga att arbeta skiljer sig åt mer än vad sjukskrivningens fyrkantiga fasta steg medger. Det gör att många människor med funktionsnedsättningar arbetar mindre än vad de skulle kunna – eller får leva med lägre inkomst än vad de skulle behöva. Nu behöver socialförsäkringarna anpassas bättre efter hur stor sjukskrivningen ska vara.

Riktat kunskapslyft för unga med funktionsnedsättning. Nu behövs särskilda insatser för de som har svagast ställning på arbetsmarknaden, och ett nationellt mål om att alla ska ha en gymnasiekompetens senast år 2026.

Riktat friskvårdsbidrag till personer med funktionsnedsättning. Detta för att komma till rätta med att folkhälsan bland personer med funktionsnedsättningar är i snitt markant lägre än bland befolkningen i stort.

Förbjud friskolor att neka elever med funktionsnedsättningar på grund av bristande kompetens bland personalen eller påstått dåliga förutsättningar att anpassa lokalerna. Den som driver en skola måste kunna ta emot alla typer av elever.

 

  • Organisering för mobilisering. Arbetarrörelsen har länge varit duktig på att fånga upp olika grupper och intressen i samhället. Klassanalysen har kunnat gå hand i hand med feministisk maktanalys, pride för HBTQ-personers rättigheter, antirasism och principen om alla människors lika värde. Nu behöver Socialdemokraterna visa på motsvarande engagemang, organisering och mobilisering för funktionsrätten.

Just nu står den akuta krishanteringen i fokus för svensk politik. Det är viktigt – inte minst för alla de människor med funktionsnedsättning som både utgör en riskgrupp, och riskerar att drabbas hårdare än andra grupper av den ökade arbetslösheten. Men orättvisorna och bristerna i det svenska samhället när det gäller tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning har funnits långt innan krisen. Socialdemokratin behöver ta en ledarroll i att se till att de inte finns kvar långt efter den.

 

Alexandra Völker, rapportförfattare och riksdagsledamot (S)

Lars Lindberg, rapportförfattare och funktionshinderpolitisk expert

Daniel Färm, chef Tankesmedjan Tiden