Öppna dörren för de äldre väljarna

Krönika Äldre är kraftigt underrepresenterade i riksdagen.

Hela Sveriges befolkning ska leva. Och hela Sverige vara representerat i politiken.

Men även detta valår ser dystert ut för ett åldersjämlikt beslutsfattande.

Vårt valsystems idé är att lagstiftande församling ska representeras i förhållande till hur befolkningen är sammansatt. I Sveriges riksdag ser det inte ut så. Här saknas arbetare i relation till sin andel och åldersmässigt är det skriande brist på representanter för de nästan 30 procent av väljarkåren, två miljoner, som är pensionärer i årets val.

En så stor grupp borde vara i centrum för partiernas intresse, men så är det inte.

Bara tolv som fyllt 65

Varken de äldsta eller de yngre pensionärerna har tillräcklig representation ibland de folkvalda i rikspolitiken. Efter förra valet tog bara tolv ledamöter som fyllt 65 år plats i riksdagen, vilket motsvarar 3,4 procent av ledamöterna. Just nu är det 8 procent, beroende på hög ålder på ersättarna. Men för full representation efter gruppens storlek behövs 115 ledamöter.

Den svaga representationen får konsekvenser för frågorna i valrörelsen, understryker Åsa Lindenstam, PRO:s ordförande i en artikel i DN (30 december 2025). Nominera fler äldre i år, uppmanar hon.

PRO:s ordförande har tre argument:

• En låg representation av äldre folkvalda i riksdagen gör att frågorna försvinner från dagordningen, vilket i sin tur leder till att äldre tappar förtroende för politiken.
• Förlorad erfarenhet leder till sämre beslut för samhället som helhet.
• Medborgarna får en fördomsfull bild av att äldre inte klarar att vara med och ta beslut, styra och ta ansvar.

Riksdagens 8 partier är i full färd med att fastställa sina listor till region- och riksdagsvalen och väntas bli klara inom de kommande veckorna.

Måste kryssas in

I skrivande stund är 14 av 26 Socialdemokratiska distrikt klara med sina listor till riksdags- och regionvalen. (Källa AiP och egen enkät.) På riksdagslistorna toppar endast Dalarna med en 65-plussare, försvarspolitiske talespersonen Peter Hultqvist, 68. Stockholms stad och Örebro län har nominerat varsin ledamot nära valbar plats. I övrigt hamnar 65-plussarna långt ner och måste kryssas in för att ha en chans.

På det näst största partiet, SD:s färdiga riksdagslista, som sammanställts centralt, ryms 37 namn men de tre över 65 som finns i riksdagsgruppen nu saknas på nomineringarna till 2026, där inte någon 65-plussare finns med. Partiets äldsta kandidat, på plats 36, fyller 62 år 2026.

I Vänsterpartiet sitter riksdagens äldsta ledamot, Gudrun Nordborg, född 1946, som i år är vald till listetta för V i Västerbotten och alltså kommer in. Hennes partikollega Karin Rågsjö, född 1955, har suttit tre mandatperioder och ställer inte upp för omval. Om hon ersätts med ledamot i samma ålder är oklart.

Det handlar förstås inte bara om ålder, utan om vilket parti som är med och bestämmer. Anders Borg (M) och hans färska alliansregering tog exempelvis bort S-ledda finansdepartementets formulering från 2003/2004 att det behövdes ett överskott för att ta höjd för det väntade antalet äldre. Motivet för statens överskottsmål, enligt S, var kraven från en åldrande befolkning.

Men det är i riksdagen det är möjligt att prioritera mellan olika intressen.

Har olika behov och prioriteringar

Viktiga politiska områden sköts bättre om äldre är med och bestämmer. Några exempel:
Med fler äldre i riksdagen hade pensionen inte varit 15 300 kronor per månad för kvinnor i Sverige, före skatt, skriver PRO:s ordförande.
Och det finns mer att göra:

Gissningsvis hade snöröjningen i landet fungerat bättre om äldre med dålig rörlighet fått kolla avtalen i förväg. Högst sannolikt skulle kommunerna redan ha avskaffat minutstyrning i hemtjänsten.

Troligen hade det varit enklare att använda Riksbankens eget, gratis betalningsmedel, kontanter – med öppna bankkontor som tar emot kunder och har fysiska pengar igen!

Och förstås självklart hade varje offentligt trappbygge konsulterat någon i den tredjedel av 65-plussarna som har artros i knäna. Sådär kan man fantisera om vad som hänt om största väljargruppen fått sin rättmätiga andel i beslutsfattandet.

Den som ser de debatt- och pratprogram som public service via SVT levererar kan konstatera att det är kliniskt rensat från människor över 65, utom i särskilda reservat med åldersrelaterade problem eller dejtingsåpor. Detta trots att allt fler fortsätter vara aktiva i yrkeslivet eller ideellt och högst kapabla att ha en åsikt om samhällets utveckling och problem i vilken panel som helst.

Om alla ska med kan inte grupper som främst drabbas av dålig samhällsplanering uteslutas i nomineringarna och mediedebatten.

Proportionella val har den stora fördelen att väl spegla väljarnas intressen vilket även ger ett högt valdeltagande, en 5 procent större offentlig sektor än med majoritetsval och färre högerregeringar, visar forskning.

När det gäller politiken i allmänhet tänker vi på ett vänster – och högerblock. Men här handlar det om unga och äldre, ett 70-30-block. De sistnämnda kan ha helt olika värderingar, men är mer lika varandra i sina behov av omsorg och transfereringar.

Om en så stor grupp som 30 procent av väljarna blir negligerad och utesluten från de viktiga besluten i riksdagen har huvudprincipen bakom detta valsystemet gått förlorad.

Liv Beckström