Debatt Det krävs en politik som sätter kvinnors hälsa framför nedskärningar. 

Regeringens nedprioritering av välfärden under mandatperioden får allvarliga konsekvenser. Viktiga satsningar på kvinnors hälsa har strypts. 600 miljoner på kvinnohälsan tog regeringen bort i ett drag. Budget efter budget har visat att kvinnors behov sätts sist. Det innebär att kvinnor inte får stöd i kritiska skeenden i livet och får lida i onödan. Det är politiska vägval som fördjupar ojämlikheten och gång på gång drabbar kvinnor hårdast.

Svensk vård är fortfarande inte jämställd. Kvinnors symtom misstolkas, sjukdomar förminskas och livsvillkor ignoreras. Kvinnor lever längre än män men med sämre hälsa, högre sjukfrånvaro och mindre tillit till vården. För arbetarkvinnor minskar livslängden. Regeringens politik lämnar de mest utsatta bakom sig.

Regionerna kan inte ensamma kompensera för en regering som drar undan stödet.

Denna ojämlikhet speglas också i kunskapsbristen kring kvinnors sjukdomar. Trots att graviditet och förlossning är kritiska skeenden i kvinnors liv saknas stöd för bland annat foglossning, efterblödningar och psykisk ohälsa efter förlossningen. Klimakteriet drabbar 80 procent av alla kvinnor psykiskt och majoriteten uppger att arbetsförmågan påverkas men få får hjälp, varken av vården eller på arbetsplatsen. Och symtomen för sköldkörtelsjukdomar avfärdas ofta som stress eller psykisk ohälsa. Trots att sjukdomarna är vanliga är forskningen eftersatt, riktlinjerna inte uppdaterade och vården inte likvärdig över landet. Resultatet innebär att kvinnor lider längre än de borde.

Samtidigt har många regioner, där vi har det politiska ansvaret, gjort allt som står i deras makt för att stå emot regeringens nedskärningar. Trots minskade resurser har man kämpat för att värna kvinnors vård, utveckla arbetssätt och prioritera kvinnohälsa – men regionerna kan inte ensamma kompensera för en regering som drar undan stödet.

Detta är politiska prioriteringar. Det krävs en politik som sätter kvinnors hälsa framför nedskärningar. Det ska inte spela någon roll var du bor, du ska ha rätt till en likvärdig vård över hela landet. Kvinnor ska inte längre tvingas lida i tystnad. Det är dags att stärka vården och prioritera forskning för alla kvinnors livsvillkor.

Annika Strandhäll, Ordförande S-kvinnor

Tara Twana, Ordförande S-kvinnor Stockholms stad

Julia Ekedahl, Ordförande S-kvinnor Stockholms län

Annett Haaf, Ordförande S-kvinnor Haninge

Sofia Almgren Johansson, Ordförande S-kvinnor Österåker

Teodora Josimovic, Ordförande S-kvinnor Botkyrka

Gill Lindroos, Ordförande S-kvinnor Lidingö

Agneta Lundahl Dahlström, Ordförande S-kvinnor Täby-Danderyd

Swapna Sharma, Ordförande S-kvinnor Sollentuna

Gunnel Nyman Gräff, Ordförande S-kvinnor Nacka

Christina Norlin Mistander, Ordförande S-kvinnor Upplands Väsby

Petra Hammar, Ordförande S-kvinnor Ekerö

Helen Sellström Edberg, Ordförande S-kvinnor Nynäshamn

Sandra Rudeberg, Ordförande S-kvinnor Vallentuna

Ulrika Brehmer, Ordförande S-kvinnor Sundbyberg

Katerina Strachal, Ordförande S-kvinnor Solna

Viveka Ek, Ordförande S-kvinnor Södertälje

Shahla Alavi, Ordförande S-kvinnor Järfälla

Malin Nilsson, Ordförande S-kvinnor Värmdö

Berit Sisell, Ordförande S-kvinnor Huddinge

Elisabeth Antfolk, Ordförande Alina kvinnoklubb

Helen Rezene, Ordförande Sydost kvinnoklubb

Eva Fagerhem, Ordförande Hägersten kvinnoklubb

Luna Recabarren, Ordförande Unga S-kvinnor Rebella

Malin Hammarström, Ordförande Älvsjö Herränge kvinnoklubb

Mirja Räihä, Ordförande LO-kvinnoklubb

Maria Palme Castelius, Ordförande Södra kvinnoklubb

Marie Norden, Ordförande Stockholm Allmänna kvinnoklubb

Niki Konomi, Ordförande Vällingby kvinnoklubb

Nimo Salah, Ordförande Järva kvinnoklubb

Sadia Ali, Ordförande Hässelby kvinnoklubb

Birgit Marklund Beijer, Ordförande Vasastan-Östermalm kvinnoklubb

Stara Khorami, Ordförande Skärholmen kvinnoklubb

Tora Mårtensson, Ordförande Avantgarde kvinnoklubb