krönika I år fyller världens starkaste björn 60 år. Fler vuxna över hela åsiktspaletten skulle behöva en extra dos Bamse-budskap där snällhet vinner i längden.
Första filmen om den lilla björnen som blir superstark av farmors dunderhonung kom 1966. Serietidningen Bamses första nummer kom 1973.
Bamse fyller alltså 60 år och firas med utställning, jubileumsböcker, till och med ett eget minihus insmuget på en gata i Stockholm. Tankesmedjan Balans använder Bamses visdomsord “många små blir starka tillsammans” när de bygger nätverk för en bra skola som inte styrs av vinstintresse.
En femåring i min närhet föredrar Bamse framför flertalet barnböcker som avfärdas som pinsamma och/eller läskiga. Äventyren med Bamse och hans vänner, kan vi läsa om och om igen och skulle jag missa ett ord i någon pratbubbla blir jag raskt rättad.
Bamse är en hängiven folkbildare, som genom åren via sin Bamseskola lärt barn fakta om exempelvis »världens främsta dramatiker« William Shakespeare, (citerad av Skalman i nr 8/1987), om skrivkonstens och bibliotekens historia (nr 2/1989), där Bamseskaparen Rune Andréasson (1925-1999) berättar om lyckan att som liten pojke låna böcker gratis på Landala bibliotek i Göteborg. Vi lär om nedskräpning och gifter i havet (14/2025) eller hur man gör tecknad film (nr 19/20 samma år).
Hans värld är en blandning av småstad och spännande sagoskog, där barnen går i förskola och skola, tampas med dyslexi, att känna sig blyg och utanför, men som också träffar häxor, troll och okända varelser och ger sig ut på riskfyllda äventyr. Vuxenvärlden är lagom närvarande.
I nummer 8/1975 träffas Bamse och Brummelisa.
I första numret 1982 kommer trillingarna Brum, Teddy och Nallemaja, och fyra år senare minstingen Brumma.
Lille Skutt blir ihop med Nina Kanin, journalist på Folkets blad, som Bamse & co startar i nr 2/2006 för att skriva om saker som den girige och elake Krösus Sork vägrar ta in i sin tidning Dagsnytt. Samma år dyker den lömske Reinhard Räv upp första gången.
Inte förrän i 2026 års första nummer får vi veta hur Bamse fick sitt namn.
Små och svaga försvaras
De glada sluten i Bamse, där det alltid finns hopp, önskar man mer av 2026. Men ute i kommunerna pågår oförsonlig mobbning och rena vendettor. Mellan kommunpolitiker, i sociala medier är tonen ofta rå och förolämpande. Kvinnor av alla politiska kulörer berättar om rädslan att bli överfallna och trakasserade för att de har ett förtroendeuppdrag. Vad är det för fel på folk? Kanske har de bara läst för lite Bamse!
Ett oskrivet avtal med läsarna är att det är de små och svaga som ska försvaras. Men att även dumma som slåss och bråkar och stjäl ska få en andra chans. Det finns alltid en förklaring till deras beteende. Bråkige Burres mamma är fattig och har inte råd med present till Bamses födelsedagskalas. Men i äventyret blir han kalasets hjälte via en gammal kälke – som dessutom visar sig vara värdefull.
Pank-Pelle från Fattigstigen får inget jobb och saknar pengar till mat åt sig och dottern Poppan. Han börjar tigga. Kusinen Vargen gör en Robin Hood för att hjälpa till och stjäl ett halsband från en rik fru. Bamse får ett moraliskt dilemma men avstår från polisanmälan. Istället får fru Gyllenspets på Äppelhöjden tillbaks sitt smycke och renoverar de ruckel hon sett från sitt fönster, men aldrig besökt. Också detta vill vi ha mer av 2026.
Knocke och Smocke bryter sig in hos farmor för att förstöra hennes dunderhonung, de fastnar i kolasmet och får hjälpa Bamse att städa upp. »Nu kommer Bamse nog att gräla på dem«, säger katten Janson, men Bamse har inte hjärta att skicka hem dem till sitt kalla ruckel, och de får istället komma på julkalaset.
Ökad optimism – trots allt
Och så ser det ut i Bamse-riket genom decennierna, där matriarken farmor kokar sin Dunderhonung i huset på höjden och uppfinnare Skalmans mat- och sovklocka fortsätter ringa. Ordet bråttom är det fulaste han vet. Skalmans livsstil att vila och äta på regelbundna tider har bara blivit mer aktuell över tiden. Fler skulle behöva en sådan klocka och en extra dos Bamsefilosofi.
“De vuxna är så negativa” När de är så negativa, hur ska vi tänka då? undrar Eda Süer i ett inslag i P3 nyheter 28 mars om att nästan hälften av unga väljare saknar framtidstro.
Men allt är inte hopplöst! Om man ska tro de senaste åsiktsmätningarna från SOM-institutet vid Göteborgs Universitet är svenskarna fortfarande både glada och tillitsfulla. Vi läser fler böcker, är mer nöjda med livet än för 30 år sen, tror på varandra, och har fortfarande hög tillit till vår gemensamma förmåga att fixa det som är trasigt. (SvD 27 mars 2026).
Precis som Bamse med andra ord.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
