Alla kommuner vill ha bra företagsklimat, men vad betyder egentligen alla rankingar?
Innan sommaren publicerades Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner.
Vårgårda toppade. Igen. Det sjunde året i rad man ligger högst. Tätt följd av Götene.
Det handlar alltså om två små kommuner som tycks klara sig väldigt bra sett till företagarnas villkor.
Men betyder den där rankingen verkligen vad den påstår sig göra?
Varför ställer de inte några kritiska frågor om underlaget?
Imponerande 32 162 företag har svarat på Svenskt Näringslivs frågor om vad de anser om företagsklimatet. Det går inte att klaga på det statistiska urvalet. Men, som forskarna Josefina Syssner och Gissur Erlingsson konstaterat, det avgörande är kanske inte hur de lokala företagarna uppfattar företagsklimatet.
Det avgörande är hur detta klimat verkligen är. Och för att ta reda på det måste man ta hänsyn till betydligt fler faktorer.
I studien Understanding Place Based Policy Barriers skriver de att det till och med kan bli ett problem för de kommuner som siktar på att hamna högt i de där rankningarna.
”Vår slutsats är att externt tryck från standardiserade rankingar hindrar utvecklingen av genuint lokala strategier.”
Det sista är förstås avgörande. Den som vill komma högre upp i en ranking måste anpassa sig till de frågor som ställs i just denna ranking, och det är samma frågor i alla landets kommuner. Men det lokala företagsklimatet kräver kanske strategier som är anpassade till hur det ser ut just där.
I en annan studie (Granskning eller oreflekterad megafon?) ställer statsvetaren Kim Caesar frågan varförr massmedierna, främst lokaltidningarna, inte är mer kritiska till Svenskt Näringslivs ranking.
Varför ställer de inte några kritiska frågor om underlaget?
Båda studierna är viktiga. Det kryllar numera av rankinglistor. Alla organisationer med en egen agenda har ett intresse av att lansera sådana listor. De blir ett verktyg i den egna opinionsbildningen. Ett sätt att flytta det politiska samtalet till de områden man själv vill prioritera.
Det kan gälla skolan, äldrevården, barnomsorgen eller just näringslivsklimatet.
Det hela riskerar troligen att leda till en ytlig måluppfyllelse.
I årets ranking från Svenskt Näringsliv lyfts Gävle fram som något av ett avskräckande exempel.
Kommunen är sjätte sämst i landet, och detta efter flera år av låga placeringar i just den här rankingen.
Betyder det alltså att Gävles företagsklimat är så mycket sämre än Vårgårdas? Det bör man tvivla på.
Men nu ska det bli ändring, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida. Kommuner ”tar krafttag” för att vända utvecklingen. ”Det finns företagare som fått ett bemötande som inte är acceptabelt”, säger Åsa Viklund Lång (S), kommunstyrelsens ordförande i Gävle.
Rankingen som väckarklocka, alltså. Kanske är det gott så. Men frågan är om Gävle klarar av att fokusera på rätt saker, eller om de nöjer sig med att komma några pinnhål högre upp i en rankning som inte nödvändigtvis har så mycket med verkligheten att göra.
Och frågan är vad medierna i Gävle ställer för frågor när de nya strategierna ska antas.
Jesper Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
