
Demokratikriterierna för vapenexport måste skärpas efter Thailands användning av Jas Gripen mot mål i Kambodja.
Svenska Jas Gripen användes i aktiv strid för första gången i stridsflygplanets historia när Thailand nyligen slog till mot mål längs den kambodjanska gränsen i en konflikt som hittills uppges ha krävt mer än 30 liv. Odemokratiska regimer på båda sidor om gränsen driver på konflikten av inrikespolitiska skäl i en våg av nationalism som stärker diktaturens grepp om de båda länderna. Det är i denna ytterst volatila situation som Jas används i strid för första gången och där den thailändska militären försöker skynda på köpet av ytterligare plan.
Risken för en eskalering är stor liksom att svenska Jas-plan bidrar till ett scenario som cementerar diktaturen.
Trots införandet av demokratikriterier som ett ” centralt villkor ” för Inspektionen för strategiska produkters godkännande av vapenförsäljning sedan 2018, har försäljningen till diktaturer, auktoritära regimer och militärkontrollerade icke-demokratier som Thailand ökat kraftigt och nådde rekordnivåer förra året.
Mellan 2019 och 2023 exporterade Sverige militära produkter till ett värde av två miljarder kronor till Thailand. Exporter till Thailand och andra icke-demokratiska regimer, inklusive Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Turkiet representerade mer än en tredjedel av den totala svenska vapenexporten förra året, enligt en analys av Svenska Freds.
Thailand avser enligt uppgift att lägga ytterligare 12 stridsflygplan från svenska Saab till de 10 som landet opererar sedan tidigare, och har avsatt 5,7 miljarder kronor för de första fyra planen, bara två år efter att USA vägrade att sälja landet F35-stridsflygplan.
Saab: Mänsklig rätt att känna sig trygg
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard säger att eventuell framtida försäljning kommer att utvärderas av ISP ”med utgångspunkt i det läge som råder vid tidpunkten” och att en “helhetsbedömning utifrån regelverket görs i varje enskilt ärende”.
Dock har de förment striktare demokratikriterierna som infördes av ISP i kölvattnet av den arabiska vårens demokratiprotester för att förhindra export till icke-demokratiska regimer till stor del vattnats ur av försvars- och säkerhetsöverväganden.
“Det är ett grundläggande mänskligt behov och en mänsklig rättighet att känna trygghet,” skriver Saab på sin webbsida, och tillägger att ”Saab är en del av Sveriges totalförsvar och verkar för allas säkerhet”.
Att subventionera inhemskt försvar genom vapenexport har varit hörnstenen i Sveriges försvar i årtionden. Men vad händer med säkerheten för oskyldiga civila som lever under brutala, auktoritära regimer som får frikort från ISP:s demokratitester vid en tidpunkt när Sverige ökar försvarsutgifterna? Och varför gäller inte demokratikriterierna för uppföljningsleveranser som kan fortsätta i årtionden – även när en bräcklig demokrati har degenererat till fullfjädrad diktatur?
Grundlig översyn
Det räcker inte att granska försäljning till diktaturer från fall till fall, som ministern har lovat efter Jas-flygens stridsdebut vid den thailändsk-kambodjanska gränsen.
Sverige behöver en grundlig översyn av kriterierna som tillämpas för vapenexport.
Thailand har pendlat fram och tillbaka mellan militärdiktaturer och svaga regeringar i årtionden och är allmänt erkänt som ickе-demokratiskt.
Att förse denna militärdominerade regim med fler stridsflygplan kommer att göra lite för att främja fred och stabilitet i regionen. Alla pågående affärer med Saab eller andra svenska vapentillverkare bör pausas tills ISP:s demokratikriterier kan ses över grundligt och stärkas.
Jacob Risberg, riksdagsledamot (MP), utrikespolitisk talesperson
Emma Nohrén, riksdagsledamot (MP)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
