Hela listan: här hamnar våra skattepengar.
Enligt den europeiska statistikmyndigheten Eurostat uppgick Sveriges offentliga utgifter år 2024 till 3 200 miljarder kronor eller 50,7 procent av BNP. Att siffran avviker så mycket från skattekvoten, som är omkring 41 procent av BNP, beror på att även utbetalningar från pensionssystemet ingår i de offentliga utgifterna.
Men vart går egentligen alla pengar?
De stora utgifterna
De tre största utgiftsområdena står tillsammans för två tredjedelar av Sveriges utgifter och de är i fallande storleksordning socialt skydd, hälso- och sjukvård, samt utbildning. Socialt skydd, som utgör 37 procent av de offentliga utgifterna, är till största del pensionsutbetalningar, men här finns också resterande delar av socialförsäkringssystemet med exempelvis sjukpenning, a-kassa och barnbidrag.
Hälso- och sjukvård och utbildning står vardera för drygt 14 procent av de offentliga utgifterna. Här är de stora utgiftsposterna öppen- och slutenvård samt utgifter för förskola och grundskola.
Ytterligare två stora områden som står för omkring 10 procent vardera är offentlig förvaltning (här ingår forskningsanslag och Sveriges internationella bistånd) och näringslivsfrågor (framförallt transportinfrastruktur). Sen kommer försvarsutgifter och utgifter som rör samhällskydd och rättsfrågor. De sista fem procenten av våra gemensamma utgifter går till kultur- och fritid, bostadsförsörjning och miljöskydd.
Ett skyddsnät
Våra skattepengar går till ett ekonomiskt skyddsnät, till fri utbildning, till en behovsprövad sjukvård, samt till barn- och äldreomsorg. Lägg därtill upprätthållande av lag- och ordning, internationell säkerhet, samhällsinfrastruktur som möjliggör transporter för både hushåll och företag, stöd till fritidsaktiviteter och forskningsanslag, så har du den absoluta majoriteten av Sveriges offentliga utgifter. Även om allt inte är perfekt – läckaget till välfärdsföretagen kan minska, ersättningsnivåerna i socialförsäkringen är för låga och villkoren för offentliganställda måste bli bättre – så är det slående hur mycket som ryms inom de offentliga utgifterna.
Det vi möjligen kan rikta kritik mot i svensk offentlig förvaltning är – vilket dock är en följd av dess effektivitet och uppdragsfokus – bristen på att kommunicera till allmänheten just hur kostnadseffektiv och omfattande verksamheten är.
Krävs ökade skatteintäkter
Om allmänhetens kunskap om offentlig förvaltning varit högre skulle kanske dåvarande ordförande i Svenskt Näringsliv, Leif Östling, ha sluppit sin värsta skandal. Efter att år 2017 ha konfronterats av SVTs Uppdrag Granskning om sitt skatteupplägg på Malta brast han ut: “Vad fan får jag för pengarna?”
Det korta svaret är: Du får så jävla mycket! Och det fina är att du får precis lika mycket om du blir sjuk, arbetslös, förälder eller miljonär. Ska det fortsätta vara så även i framtiden måste vi inse att när utgifterna ökar inom ett område, till exempel försvaret, så krävs ökade skatteintäkter. Annars kommer annan välfärd att bli lidande.
Vilgot Österlund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
