Det krävs nya tag för att stoppa tonårsutvisningarna

Utvisningar De förslag som just nu diskuteras kommer inte räcka som lösning, skriver Rickard Olseke, expert i migrations- och asylfrågor.

Vi kan kalla henne Achara. Hon kommer från ett land i Sydostasien. I Sverige har hon haft uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin mamma, men när hon ansökte om förlängning fick hon avslag. Det är målet i Migrationsöverdomstolen, där hon sedan förra året är klagande, som Socialdemokraterna ofta hänvisar till i debatten om tonårsutvisningar.

Achara var 20 år och hade vistats i Sverige i drygt tre år när hennes ansökan om förlängt uppehållstillstånd avslogs av Migrationsverket. Hon har studerat på gymnasiet och lärt sig svenska, och har pojkvän och vänner här. Hon har bott tillsammans med sin mamma och styvpappa och varit beroende av dem för sin försörjning.

Vägledande dom väntas

I det första överklagandet argumenterade hennes ombud bland annat för att en utvisning inte skulle vara proportionerlig och därför strida mot artikel 8 om rätten till privat- och familjeliv i Europakonventionen, men Migrationsdomstolen fastställde Migrationsverkets avslagsbeslut. Achara överklagade till Migrationsöverdomstolen, som beviljade prövningstillstånd i maj 2025. Och nu väntar vi alltså på en slutlig dom som även ska ge vägledning i hur andra liknande fall ska bedömas.

Kan uppehållstillstånd beviljas på grund av att det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan det vuxna barnet och föräldrarna? Eller på grund av att den unge har fått en särskild anknytning till Sverige? Eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter?

Socialdemokraterna har även åberopat ett utredningsförslag som nu bereds av regeringen. I betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95) föreslås att utlänningslagens bestämmelse om situationer där det finns ett särskilt beroendeförhållande ska bli ”bättre anpassad för att även kunna tillämpas i förlängningssituationer, främst sådana som rör unga vuxna som tidigare beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn men som vid förlängningstillfället fyllt 18 år”.

Förutom ett särskilt beroendeförhållande – som enligt gällande praxis innebär att det ”utöver det naturliga band som finns mellan nära anhöriga, måste finnas ytterligare faktorer som gör att dessa inte kan leva åtskilda från varandra” – ska det även fortsättningsvis krävas att det vuxna barnet ”ingår i samma hushåll” som föräldrarna. Samtidigt vill utredningen bland annat sänka åldersgränsen från 21 till 18 år för när barn till föräldrar som är arbetskraftsinvandrare ska kunna få uppehållstillstånd på grund av anknytning (om föräldrarna har uppehållstillstånd på annan grund eller permanent uppehållstillstånd är gränsen redan 18 år).

Det räcker inte

Varken en justering av rättspraxis inom ramen för gällande lagstiftning eller den lagändring som utredningen föreslår, kommer att vara en heltäckande lösning för alla de fall av tonårsutvisningar som det har rapporterats om det senaste året. Till skillnad från den humanitära ventil som infördes av den socialdemokratiskt ledda regeringen 2021 tar utredningsförslaget inte hänsyn till tonåringarnas egen anknytning till Sverige genom exempelvis arbete och studier. Asylrättscentrum har varnat för att förslagen i utredningsbetänkandet i dess helhet riskerar att leda till fler familjesplittringar, inte färre. Migrationsminister Johan Forssell (M) har för sin del specifikt pekat ut gymnasieungdomar som målgruppen för en eventuell lagändring.

Socialdemokraternas krav på en omedelbar ”frysning” av pågående utvisningar har Johan Forssell bemött på samma sätt som Morgan Johansson (S) skulle ha gjort som migrationsminister: det är en uppgift för Migrationsverket och domstolarna – inte regeringen. För att tonåringarna som kommit till Sverige på grund av anknytning till sina föräldrar ska kunna känna sig trygga här krävs nya tag av både Socialdemokraterna och Tidöpartierna.

Rickard Olseke, expert i migrations- och asylfrågor