Debatt Replik på Fredrik Lundgrens artikel ”Strandberg och Gruber negligerar det viktigaste”.
När vi skrev vår text så hoppades vi naturligtvis att den skulle bli läst och helst också leda till någon reaktion. Det är därför glädjande att Liberalernas stabschef i Göteborg, Fredrik Lundgren, har tagit sig tid att svara oss. Vi delar Lundgrens vilja att se konkreta framsteg avseende sysselsättning, utbildning, trygghet och social sammanhållning.
Vår utgångspunkt är enkel: språket ramar in verkligheten och styr vilka problem som uppmärksammas och vilka lösningar som blir politiskt möjliga. När fokus läggs på grupper – exempelvis ”invandrare” – snarare än på faktiska orsaker, ökar risken att både utpekade problem och åtgärder blir missvisande.
Tala om orsaker, inte grupper
Lundgren menar att vi ”vill ignorera problem” kopplade till stor asylinvandring och bristande integration och betonar upprepade gånger grupper som förklaring. Just detta är kärnan i vår kritik: när politisk retorik och debatt gör invandrare som grupp till huvudsakligt problem sänks tröskeln för särbehandling, medan orsakerna (skolmisslyckanden, flaskhalsar på arbetsmarknaden, boendesegregation, diskriminering, bristande lokalt brottsförebyggande) hamnar i skymundan.
Det är därför vi föreslår att regeringen talar om orsaker och lösningar – inte om grupper.
Lundgren lyfter SCB‑tal om högre arbetslöshet bland utrikes födda och kopplar dem till utbildningsnivå och språkkunskaper. Vi håller med om att språk och utbildning är centrala – men slutsatsen bör då vara att mäta framsteg i delaktighet, inte i asyl‑ eller återvändandetal, och att rikta åtgärder dit de faktiskt biter (såsom tidiga språk‑ och läsinsatser, yrkesspår mot regional efterfrågan, snabbare vägar från SFI till arbete). Det är precis den typ av precisionsverktyg vi efterlyser.
Lundgren hänvisar till skillnader i skolresultat mellan infödda och elever med utländsk bakgrund. Här är vi överens om att tidiga och riktade insatser behövs – särskilt i skolor där flera riskfaktorer samverkar. Vår text föreslår just detta: tidiga läs‑ och skrivinsatser, lärarstödda broar mellan SFI/grundskola och lokala arbetsmarknader samt uppföljning av språkbruk så att skolans och myndigheters kommunikation inte förstärker ”vi och dom”-mönster.
Brottsförebyggande på kvartersnivå
Vidare hänvisar Lundgren till uppgifter om invandrares överrepresentation i brottsstatistik och betonar att socioekonomi inte ”förklarar bort” skillnaderna. Vår poäng är att varaktig brottsförebyggande effekt uppnås när politiken angriper orsaker i människors miljöer och vardag (skolmisslyckanden, arbetsmarknadsutanförskap, lokala otrygghetsmiljöer), inte genom att gruppera människor. Därför förespråkar vi brottsförebyggande arbete på kvartersnivå, stärkt samverkan med civilsamhället och mätning av trygghet för alla – oavsett bakgrund.
I stället för att rangordna människor efter ursprung föreslår vi att regering och myndigheter arbetar efter sju principer som gör rättigheter och delaktighet mätbara och styrande:
- Byt mått: följ arbete, skolresultat, valdeltagande, trångboddhet, diskriminering och brott – för alla, oavsett ursprung.
- Ändra retoriken: tala om orsaker och lösningar; undvik att göra grupper till förklaringsmodell.
- Skriv regeringsförklaringar i linje med grundlagen – människovärdet är inte villkorat av kultur eller ursprung.
- Inför språkliga konsekvensbedömningar i lagstiftning och styrning.
- Precisera åtgärder: tidiga läs‑/skrivinsatser, yrkesspår mot lokal efterfrågan, snabbare vägar från SFI till arbete.
- Upprätthåll aktivt toleransen: ge myndigheter uppdrag att följa upp språkbruk i beslut och kommunikation.
- Bekämpa diskriminering systematiskt: stärk DO:s uppföljning i arbetsliv och skola och koppla resultat till styrning.
Vi uppfattar att vi delar målet: fler i arbete, bättre skolresultat och ökad trygghet. Skillnaden ligger i hur vi väljer att prata om problemen och lösningarna. När språket fokuserar på orsaker i stället för att kategorisera människor, blir politiken mer träffsäker och legitim – och sannolikheten att lyckas ökar. Det är i den andan vi vill föra samtalet vidare.
Michael Gruber, fil.dr, universitetslektor i psykologi, Umeå universitet
Urban Strandberg, docent, universitetslektor i statsvetenskap, Göteborgs universitet, föreståndare för International Youth Think Tank
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
