Arbetslösheten Arbetslösheten sjunker men är fortfarande på höga nivåer i Sverige. Vi frågade Anders Forslund, professor emeritus vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), vad som krävs för att få ner arbetslösheten.
Vad krävs för att få ner arbetslösheten?
– I grund och botten beror nivån på arbetslösheten, åtminstone kortsiktigt, på konjunkturen som i sin tur beror på en rad kombinationer av faktorer. Omvärlden är en viktig faktor samt den allmänna inriktningen på politiken. Båda dessa faktorer påverkar efterfrågan i ekonomin och därigenom arbetslösheten. Om arbetslösheten ska gå ner krävs alltså en bättre konjunktur, som vi antingen kommer till stånd genom att vi får draghjälp utifrån eller en ekonomisk politik som stimulerar efterfrågan väsentligt. Vad som gör det på bästa sätt är inte min sak att säga, säger Anders Forslund.
Han fortsätter:
– Det behövs också en korrekt förväntan på hur arbetsmarknadspolitiken kan bidra. Om den genomförs på ett någorlunda genomtänkt sätt kan det sortera om i kön till de lediga jobben så att de som står långt ifrån arbetsmarknaden kan få komma lite längre fram och de som är närmare arbetsmarknaden klarar sig bra ändå. Då får vi i alla fall färre kvar i långtidsarbetslöshet. Vi har rätt robusta forskningsresultat som påkar på olika typer av insatser som kan fungera. Vi har omkring 80-85 000 personer som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen minst 24 månader och det är knappt 10 000 som går en arbetsmarknadsutbildning i dag. Jag skulle våga ta gift på att av de här 85 000 långtidsarbetslösa är det ganska många som saknar den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. En insats av en yrkesutbildning med rätt inriktning kan vara ett sätt hjälpa dem tillbaka. Subventionerade anställningar vet vi också fungerar och det skulle hjälpa med fler handläggare på Arbetsförmedlingen som kan agera kontaktnät mellan de arbetslösa och lokala arbetsgivare.
Förutom lågkonjunkturen, finns det några politiska beslut eller särskilda förändringar på arbetsförmedlingen som påverkat arbetslösheten?
– Det är svårt att veta exakt vilka konsekvenser olika reformer har fått förrän det har gått ett bra tag. Vi vet att hela havet stormat sedan januariavtalet 2019. Att en större del av Arbetsförmedlingens verksamhet har privatiserats. Där är inte sista ordet sagt än vilka effekter det har på längre sikt. Sen har en mängd av Arbetsförmedlingens kontor blivit nedlagda. Arbetsförmedlingen har omkring 100 kontor och vi har 290 kommuner. Jag är lite orolig för vad som händer om man är långtidsarbetslös i en lokalitet i Sverige med väldigt långt till närmaste förmedlingskontor, säger Anders Forslund.
Han fortsätter:
– Vi vet att kommunerna sitter med Svarte Petter, att de är tvungna att göra något för att undvika behöva betala ekonomiskt bistånd. Men vi vet inte vad de gör eller vilka effekter det får. Arbetsförmedlingen har kompenserat nedläggningarna av kontoren med digitalisering och det hjälper de som står nära arbetsmarknaden. Men det är fortfarande problematiskt för de som står långt ifrån. Vi saknar forskning på hur stort problem det är, men jag skulle vara orolig över konsekvenserna av nedläggningarna.
Ur ett historiskt perspektiv, hur hög är arbetslösheten i dag?
– Den är hög. En snabbtitt på SCB:s statistik visar att vi är i nivå med toppnoteringar sedan 2001. Vi ligger exempelvis på ungefär samma nivå i dag som under finanskrisen runt 2009-2010. Sen finns det problem, skulle jag säga, med SCB:s arbetskraftsundersökningar. Eftersom vi följer en Eurostat-konvention räknas heltidsstuderande som antingen söker och inte fått jobb, eller har fått jobb men inte tillträtt, som arbetslösa. I Sverige är 50 procent av de unga arbetslösa heltidsstuderande. De är ganska överrepresenterade bland de arbetslösa, så det blir en överdriven bild av nivån om man tittar på den officiella statistiken och är intresserad av arbetslösheten som ett problem. Dessutom har vi bland det högsta arbetskraftsdeltagandet i Europa. I andra länder har man förtidspensioner eller andra lösningar för grupper som är svaga på arbetsmarknaden. Men i Sverige försöker vi hålla kvar folk på den vilket driver upp nivåerna och gör det svårt att jämföra med andra länder. Vi vet också att Sverige per capita tagit emot många flyktingar i närtid. De behöver tid på sig att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket bidrar till att blåsa upp nivåerna, säger Anders Forslund.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
