Kriget i Sudan Kriget i Sudan har lett till en av världens största humanitära kriser, där tiotusentals människor har dödats och miljontals fördrivits från sina hem. Dagens Arena har pratat med Johan Brosché, docent i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet.
Hur ser situationen ut i Sudan?
– Sedan april 2023 har Sudan varit söndertrasat av ett fullskaligt inbördeskrig som har drabbat stora delar av landet. Det är viktigt att tänka på att Sudan är väldigt stort, fyra och en halv gång större än Sverige, så situationen skiljer sig mycket mellan olika ställen, säger Johan Brosché, docent i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet.
Han fortsätter:
– 2019, när diktatorn Omar al-Bashir hade styrt landet i 30 år, avsattes han efter stora folkliga protester. Då följde en period där civila krafter var med och styrde landet tillsammans med olika militära makter. Sen tog militären makten i en militärkupp 2021. Då ingick båda de parterna som nu slåss mot varandra, Sudanese Armed Forces (SAF) och Rapid Support Forces (RSF). De tog makten gemensamt men spänningarna mellan de här två grupperna ökade. I april 2023 bröt kriget ut och det blev väldigt snabbt intensivt eftersom båda grupperna var väldigt beväpnade. Det var som att de väpnade styrkorna delade sig i två delar som vände sig mot varandra.
Vad väntas hända framöver?
– Tyvärr ser situationen mörk ut. Det här är ett inbördeskrig men det har en väldigt stor extern involvering. Det genom att länder som till exempel Förenade arabemiraten, Egypten, Saudiarabien och Qatar öser vapen över Sudan och stödjer olika sidor. Förenade arabemiraten stödjer RSF och de andra länderna stödjer SAF. Det gör kriget väldigt intensivt för att det kommer in nya vapen hela tiden. Men det skapar också en osäkerhet som gör det väldigt svårt att få fram en lösning. En lösning uppstår ofta när det blir någon låsning mellan parterna. Men när båda parterna hela tiden tänker att de kanske kan få mer stöd och vinna lite mer, då är det väldigt svårt att komma fram till en lösning.
Vad kan omvärlden och Sverige göra?
– Det främsta som omvärlden inklusive Sverige kan göra är att sätta press på krigets sponsorer. Sverige har inte speciellt starka relationer direkt med de stridande parterna. Det har vi däremot med länder som sponsrar kriget, till exempel Förenade arabemiraten. Ett första steg skulle kunna vara att öka pressen, tillsammans med EU och andra länder, på de här länderna som sprider mängder med vapen kring sig. Bland annat skulle man kunna villkora framtida vapenexport till Förenade arabemiraten, vilket är det land som Sverige exporterade mest vapen till förra året.
Tuva Thell
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
