Ojämlikhet Hushållens ekonomiska standard ökar efter två års nedgång. Men parallellt ökar också inkomstskillnaderna. Det visar ny statistik från SCB.
Under 2024 ökade Gini-koefficienten – det övergripande måttet på inkomstojämlikhet – i Sverige. Värdet kan vara mellan 0 och 1, där 0 innebär att alla har samma inkomst och 1 att en person har alla inkomster. Mellan 2023 och 2024 ökade Gini från 0,310 till 0,314 i Sverige.
– Det är främst ökande kapitalinkomster som drivit på utvecklingen mot ökade inkomstskillnader de senaste åren, säger Peter Gärdqvist, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Enligt SCB skulle Gini vara oförändrad mellan 2022 och 2024 om kapitalinkomster och kapitalvinster, till exempel vid försäljning av bostad, exkluderats från beräkningen. Då hade den legat på 0,246.
Ökad ekonomisk standard
Samtidigt har den ekonomiska standarden ökat något under 2024.
– Ökningen räcker dock inte för att komma upp i samma nivå som toppåret 2021, eftersom den ekonomiska standarden sjönk både 2022 och 2023 till följd av den höga inflationen, säger Peter Gärdqvist på SCB.
Läs mer: Sveriges 46 rikaste personer äger mer än 8 miljoner svenskar tillsammans
Parallellt minskar också andelen av befolkningen med låg ekonomisk standard, de som har mindre disponibel inkomst än 60 procent av medianvärdet för hela befolkningen. 2024 var andelen med låg ekonomisk standard 13,1 procent vilket är den lägsta siffran sedan 2007, enligt SCB.
Det skiljer sig dock stort mellan olika åldersgrupper. Bland de mellan 20 och 29 år har drygt 17 procent låg ekonomisk standard. Och bland 30–49-åringarna har närmare 14 procent låg ekonomisk standard. Bland dessa ser man också en svag ökning mellan 2023 och 2024. Samtidigt är det endast mellan 8 och 9 procent bland åldersgrupperna 50–64 och 65–79 som har låg ekonomisk standard.
– Det beror delvis på att på att allt fler arbetar högre upp i åldrarna, säger Peter Gärdqvist.
Högst inkomst ökar mest
Mellan 1991 och 2024 har Gini ökat från 0,226 till 0,314. I maj förra året konstaterade SCB i en rapport att inkomsterna ökade som mest för dem med högst inkomst. För dem ökade medelvärdet på inkomsten med 226 procent och för gruppen med näst högst inkomst ökade den med 126 procent. För dem med lägst inkomst var ökningen 32 procent under perioden.
– Ett tydligt mönster är att ökningen för varje decil är större än för decilen under, det vill säga att ju högre upp i inkomstfördelningen desto mer har inkomsterna ökat, säger Peter Gärdqvist.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
