
Civilsamhället Var femte organisation inom civilsamhället kommer att behöva säga upp personal inom de närmaste sex månaderna. Något som kommer att påverka deras förmåga att uppfylla sina uppdrag, bland annat inom personlig assistans, vård och skola. Det framkommer i en ny rapport från arbetsgivarorganisationen Fremia.
Arbetsgivarorganisationen Fremia företräder 5 000 arbetsgivare inom civilsamhälle, idéburen välfärd och kooperation. I deras rapport Fremiabarometern larmar nu medlemmarna om en ohållbar ekonomisk situation, orsakad av minskade offentliga ersättningar i kombination med löne- och kostnadsökningar.
Av Fremias medlemmar finansieras hälften helt med offentliga medel. Deras verksamheter berör personlig assistans, vård och omsorg, skola och förskola. Men på grund av det pressade ekonomiska läget tvingas organisationerna att vidta åtgärder som ”påverkar deras förmåga att uppfylla sina uppdrag”, varnar Fremia.
Var femte organisation, 21 procent av de svarande, förutser varsel eller uppsägningar inom de närmaste sex månaderna. 36 procent svarar att intäkterna minskat jämfört med föregående år och 29 procent tror att intäkterna kommer fortsätta minska under det kommande året.
Utan stöd
Samtidigt uppger sju av tio kommunpolitiker att behovet av civilsamhällets organisationer ökar. Fremia menar att de politiska budskapen om ökade behov av civilsamhället går stick i stäv med larmen från medlemmarna om deras ekonomiska förutsättningar.
– Politiker pratar gärna om att civilsamhället ska ta större ansvar. Men då måste finansieringen hänga med. När finansieringen av samhällsviktiga verksamheter monteras ned, riskerar vi medarbetares hälsa och arbete – och människors trygghet. I slutänden är det ju barn, äldre, våldsutsatta och personer med funktionsnedsättning som blir utan stöd, säger Fremias VD Petter Skogar i ett pressmeddelande.
Arbetsgivarorganisationen vill bland annat att regeringen till höstbudgeten justerar taket i lönebidraget till 28 000 kronor och att det indexeras. De vill också att regeringen indexreglerar uppräkningar av assistansersättningen.
– Våra medlemmar är ryggraden i svensk välfärd. De driver kvinnojourer, förskolor, äldreomsorg och personlig assistans. Men för många går ekonomin inte ihop längre. Om civilsamhället, idéburna och kooperativa verksamheter ska kunna bidra till att lösa våra svåraste samhällsutmaningar behövs en stabil och långsiktig finansiering. Det förväntar vi oss i statsbudgeten, säger Petter Skogar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
