Bostad När kommunernas bostadsbestånd privatiseras riskerar det leda till högre hyror och större missnöje bland hyresgästerna. Det visar en ny rapport från Bostad 2030.
– Jämfört med hur det var innan försäljningarna har det blivit försämringar på flera nivåer, säger rapportförfattaren Mats Wingborg.
Sedan 1990-talet har allmännyttans andel av bostadsbeståndet i Sverige minskat från 25 procent till 16 procent. Delvis på grund av att kommunerna sålt ett stort antal bostäder till privata fastighetsägare. Något som länge varit föremål för bostadspolitisk debatt och protester från hyresgäster. Nu varnar en ny rapport från Bostad 2030, en fristående bostadspolitisk tankesmedja bildad av Arenagruppen, för försäljningarna och visar på att de riskerar leda till högre hyror, mindre boendeinflytande och större missnöje bland hyresgäster.
Journalisten och författaren Mats Wingborg har undersökt hur det gick efter försäljningar av allmännyttan i Gävle, Eskilstuna och Örebro från 90-talet och framåt. Det rör sig om totalt 8 000 bostäder. Ett tydligt mönster som han upptäckt är att de nya ägarna snabbt renoverade lägenheterna.
– Det var Roger Akelius som började med så kallade konceptrenoveringar i Eskilstuna. Nya ägare river ut kök, badrum och golv och renoverar efter ett färdigt paket. Syftet är att höja hyrorna för att kunna skriva upp fastighetsvärdet och sälja vidare. Så det är en affärsstrategi i flera steg, säger Mats Wingborg till Dagens Arena.
Försämrade utemiljöer
Han framhåller att när allmännyttan säljer delar av beståndet startar ofta en säljkarusell och kommunen tappar kontroll över vem som äger bostäderna. Detta har även Dagens Arena rapporterat om tidigare.
Mats Wingborg påpekar också att försäljningarna innebär att kommunen lämnar ifrån sig ett viktigt bostadspolitiskt verktyg, i stället för att använda det för att förbättra bostadsförsörjningen i kommunen. Till exempel har kommunerna en bostadskö, där bostäder förmedlas efter kötid, medan de privata värdarna själva kan välja vem som ska bo i bostäderna.
– Det betyder inte att allt fungerar perfekt i allmännyttan, den har alla möjliga problem. Men jämfört med hur det var innan försäljningarna har det blivit försämringar på flera nivåer. Undersökningar visar att hyresgästerna får sämre förtroende för hyresvärden, sämre boendeinflytande, försämrade utemiljöer och i vissa fall ökad bostadssegregation.
Går i vågor
Mats Wingborg har följt debatten om försäljningarna i Gävle, Örebro och Eskilstuna och tittat på vilka argument som presenterats för och emot. Det har alltid blivit stor kritik mot försäljningarna och hyresgästerna har varit oroliga för vad de ska innebära för dem, framhåller Mats Wingborg, medan motiven bakom försäljningarna har varit av olika slag.
– Dels att man vill få in mer pengar för renoveringar och nybyggnation, dels att man vill förstärka kommunens ekonomi. Från Moderaterna har det ofta lyfts ideologiska argument, att det privata är bättre och att ökad marknadsstyrning skapar bättre effektivitet. Det intressanta är att man inte alls har svarat på hyresgästernas oro över vad som händer med deras hyror och boendeinflytande.
Försäljningarna har gått i vågor och de senaste åren har de varit färre. Mats Wingborg menar att det finns en risk för en ny våg när rödgröna och borgerliga partier tvingas samarbeta ute i kommunerna, på grund av att SD blivit allt större och inget block får egen majoritet. De borgerliga förespråkar i större utsträckning försäljningar av allmännyttan och de rödgröna kan då behöva kompromissa om sådana frågor.
Viktigt verktyg
Mats Wingborg framhåller att det finns 270 allmännyttiga bostadsföretag i 250 kommuner. På grund av att det är ett sådant stort bestånd vore det enligt honom för dramatiskt att säga att det aldrig kan göras en försäljning. Men det behöver ske restriktivt, menar han.
– Man behöver se över argumenten som används. Man kan avfärda de ideologiska argumenten, för det blir inte alltid bättre med det privata, och att man behöver få in pengar till kommunen. Det blir en dubbelbeskattning av hyresgäster som får betala både kommunalskatt och hyror som används till andra kommunala verksamheter.
Han menar också att kommunerna behöver undersöka möjligheten att finansiera underhåll av beståndet på andra sätt än att sälja av delar av det. Samt att staten bör erbjuda förmånliga lån för nyproduktion av inte minst allmännyttiga bostäder.
– Allmännyttan är viktig för Sverige. Det behövs en stark allmännytta för att ge kommunerna verktyg att föra en aktiv bostadspolitik, säger Mats Wingborg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
