Lästips Juletid är läsetid. Här får du Dagens Arenas läs- och julklappstips. En väl blandad mix av Klas Östergren, Liza Alexandrova-Zorina, Leïla Slimani och flera andra.
De livegnas land
Av: Liza Alexandrova-Zorina
Årets julklappstips är Liza Alexandrova-Zorinas senaste bok De livegnas land. Liza är ryskspråkig och har fått en unik inblick i livet för människor i den ryskspråkiga diasporan som arbetar under osäkra förhållanden i Sverige. De människor hon pratar med utför efterfrågade, men också farliga, tjänster inom bygg, städ, restaurang och på bilverkstäder. Hur kommer det sig att de är i Sverige? Var bor de? Och under vilka villkor lever och arbetar de här? De livegnas land är måsteläsning för alla som intresserar sig för villkoren på svensk arbetsmarknad och för dig som vill bli smart nog att inte själv bidra till utnyttjandet av människor.
Silvia Kakembo
Tisdagsklubben
Amelie Posses antinazistiska motståndsrörelse
Av: Johan Erséus
De flesta har någon gång ställt sig frågan: Hur skulle jag agera om Sverige blev en diktatur? Skulle jag våga vara en av dem som protesterar, som vägrar vika ned sig? Boken Tisdagsklubben ger förstås inte svaret på den mycket personliga frågan, men det är en bok som visar att det alltid finns människor som är beredda att ta den risk det innebär att sätta sig upp mot förtryck. Erséus berättar om Tisdagsklubben, som grundades 1940 och var verksam under andra världskriget. Det handlade om motstånd mot fascismen, genom möten i Stockholm och ett nätverk av rapportörer och celler över hela landet. Initiativtagare var den smått osannolika grevinnan Amelie Posse.
Erséus bok är full av personporträtt och detaljer från tiden runt kriget, och blir förutom ett personporträtt och en bild av klubbens verksamhet också en berättelse om krigsförloppet, spioneriet i Stockholm och debatten om hur motstånd bäst ska göras.
Jesper Bengtsson
Jag tar med mig elden
Av: Leïla Slimani (översatt av Lotta Riad) (Natur & Kultur)
Tre generationer kvinnor i Marocko skildras i Leïla Slimanis romantrilogi, från 1940-talet till
vår tid. Fransyskan Mathilde förälskar sig i soldaten Amine Belhaj, och flyttar med honom till
Marocko, del två följer barnen Aïcha och Selim och i del tre söker Mathildes barnbarn Mia
och Inès sin plats i livet.
Flickorna är välbärgad medelklass, familjen kryssar mellan kungadömets osynliga och synliga
regler. Aïcha arbetar som gynekolog, pappan Mehdi Daoud är ordförande i en statlig
kreditbank i Casablanca, utsatt för ständiga påtryckningar. I centrum står Mia, som försöker
hantera elden hon har inom sig.
Slimani, uppvuxen i Marocko, bosatt i Paris, fångar fantastiskt fint personernas passioner och
vånda med detaljer från vardagen, varvat med tankar om samhället, kärleken, livets mening.
Temat är att vilja bort och längta hem: »Kan man älska ett land som inte älskar en? Kan man
vara härifrån och därifrån på en och samma gång?«
Berättelsen om familjen Belhaj borde ha en självklar plats på årets bästa-bok-listor!
Det är läsaren som skriver boken
Av: Kristoffer Leandoers
Eftersom julen och friden lockar runt hörnet utmanar jag med frågan om du klarar av att stänga av mobilen i tre dagar och försjunka i böckernas värld med hjälp av Kristoffer Leandoers senaste bok.
Att koppla ned och ägna mellandagarna åt bildning är en politisk handling så god som någon.
Kristoffer Leandoer har ägnat större delen av sitt liv att läsa, skriva och översätta skönlitteratur. Leandoer ser läsning och bildning som djupt dialogiska. Det är läsaren som skriver boken badar i den klassiska skönlitteraturen, men det är ingen snobbig bok; Leandoer lyfter i ett kapitel fram dumheten som en viktig förutsättning för läsning och kultur. I en tid när ljudboken rycker fram ger Leandoer ett spännande perspektiv på hur olika våra sinnen tar sig an konst och han uppehåller sig i ett annat kapitel vid hur David Bowies halva blindhet gav förutsättningar för skapande.
Ola Bo Larsson
Trollkarlen i Kreml
Av: Giuliano da Empoli
Genom huvudkaraktären Vadim Baranovs ögon får vi följa Vladimir Putin från de första trevande stegen som premiärminister till enväldig president. Trollkarlen i Kreml är en stilistisk och träffsäker berättelse som ger en skrämmande inblick i maktens korridorer. En omistlig bok för alla som vill veta mer om det politiska spelet i Kreml och samtidigt få en spännande läsupplevelse.
Jon Andersson
17 juni
Av: Alex Schulman
Alex Schulmans senaste roman är en känslodriven berättelse om vad som formar en människa, familjers tysta konflikter och barns utsatthet. Läraren Vidar är avstängd från sin tjänst efter en våldsam incident på skolan. Av en händelse hittar han ett gammalt telefonnummer som öppnar en fallucka till det förflutna – närmare bestämt den 17 juni 1986.
Parallellt med att Vidar blir föremål för en brottsutredning börjar han ringa tillbaka till samma dag i sin barndom för att kartlägga vad som har hänt. Schulman skildrar med en smärtsam precision komplexa relationer och en besatthet av att ta reda på sanningen och förstå sig själv.
Tuva Thell
Klenoden
Av: Klas Östergren
Det började med ”Fantomerna”. Sedan läste jag mig tillbaka till debuten ”Attila”. ”Gentlemen” var ett litterärt genombrott utöver det vanliga. Jag läste den storögt. Romanen var nyligen föremål för ett långt avsnitt i ”Snedtänkt”. 45 år efter att den kom ut. Östergrens stil och talang känns förstås igen även i ”Klenoden”. Ännu en gång får vi stifta bekantskap med några gamla bekanta från hans tidigare romaner. Som Henry Morgan och Svenska Akademien. Och ”envoyén”, en svårfångad informationsinhämtare med oklara men skumma uppdragsgivare, med drag från flera livs levande personer. Även om envoyén i ”Klenoden” har avlidit under covidpandemin.
Att läsa en Klas Östergren-roman är som att förirra sig i en labyrint av berättelser och skrönor, som på ytan förhåller sig fritt från varandra, men som sammanfogade formar bilden av någon slags konspiration. I Östergrens värld ligger korruptionen nära till hands. Makten är skum. Vi är dumma som inte vill se sanningen i vitögat.
I årets Östergrenroman får en författare i uppdrag att skriva om poeten Heintz Konradsson (ävenledes han avlider under uppseendeväckande former) som var en klenod för ”fredsrörelsen” men nu bytt fot och bejakar den svenska upprustningen, Nato och hela det militärindustriella komplexet. Det är om man så vill en fiktionalisering av den svenska alliansfrihetens fall. När boken är slut är ändå allt som vanligt. Den svenska vardagen är grå som en kompromiss. Maktens hantlangare skyndar sig att skyla över alltsammans. Men var det en skandal? Eller bara ett hjärnspöke? Ännu en lysande och läsvärd roman av Klas Östergren.
Håkan A Bengtsson
Tidstillflykt
Av: Georgi Gospodniov
Tidstillflykt är en lekfull, originell och fascinerande bok om vår relation till historien och samtiden. Det börjar med att den anonyma berättaren, tillsammans med den något mystiske karaktären Gaustin, upprättar en klinik för dementa i Schweiz. Rummen blir som små tidskapslar, inredda in i minsta detalj för att ge känslan av att man befinner sig i den tid rummet ska gestalta. Syftet är att det ska återuppväcka patienternas minnen. Ryktet om kliniken sprider sig och snart söker sig också friska människor dit. Bristen på riktning och framtidstro får dem att vilja fly vår tid till idealiserade epoker genom Europas historia. I takt med att allt fler längtar till det förflutna återskapas det även ute i samhället. Det går till slut så långt att EU-länderna ska folkomrösta om vilken tid de ska återskapa för att leva i.
Det är en tankeväckande och stundom rolig bok. Starkast är de öden vi möter på kliniken när patienter återupplever sina minnen. Det är genomtänkt och gripande samtidigt som det ibland gränsar till det absurda. Som när en man, utan vänner eller levande släktingar, får gå igenom sitt liv med hjälp av en hemlig agent som förföljt honom. Det är inte ofta man kommer över sådana här underfundiga böcker och jag rekommenderar den starkt.
Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
