
Allt färre hushåll anses berättigade till bostadsbidraget. På fem år har andelen hushåll som får bidraget minskat med 30 procent. Dagens Arena frågade Sara Stendahl, professor i offentlig rätt vid juridiska institutionen hos Göteborgs universitet, om vad som händer med bostadsbidraget.
Kommer bostadsbidraget att försvinna?
– Jag tror inte att det skulle vara möjligt att ta bort det helt. Samtidigt har det varit en medveten politisk vilja att minska antalet hushåll som får detta, för man har önskat en fördelningspolitisk träffsäkerhet. Det står i många utredningar att det är önskvärt att nå de hushåll som har sämst ekonomisk situation. På så sätt har man gjort det till ett värde i sig att färre barnfamiljer och unga ska få det. Men att ta bort det helt är inte möjligt, det underströks när det blev riktigt illa under pandemin och man införde den konstiga konstruktionen med det tillfälliga extra bostadsbidraget. Men man har minskat ambitionsnivån när bostadsbidraget nu bara går till dem som har det allra största behovet. Många som får bostadsbidrag får också bistånd från kommunen. Det synliggör att det går till personer med mycket svag ekonomi.
Sara Stendahl fortsätter:
– Samtidigt är det svårt med bostadsbidraget för det innehåller två olika ersättningar, en familjepolitisk och en bostadspolitisk. Man kan säga att medan betydelsen av den familjepolitiska delen har erkänts, även om nivåerna hållits nere, har den bostadspolitiska kraftigt försummats. Det bostadspolitiska syftet var att hushåll skulle få pengar för att öka sin bostadsstandard. Det var ett verktyg för att motverka låg bostadskvalitet och trångboddhet. Samtidigt har man inte höjt bostadskostnadsgränsen sedan 1997, trots att hyrorna fördubblats sedan dess. Nu höjer regeringen gränsen, men man skriver samtidigt att man inte vill höja för mycket för att inte minska incitamentet att hålla nere bostadskostnaderna. Detta trots att det bostadspolitiska syftet inte är att hålla kostnaderna nere, utan öka dem för att säkerställa att barn växer upp i god bostadsstandard.
Vad blir konsekvenserna av att färre hushåll får ta del av bostadsbidraget?
– Bostadsbidraget är en del av den svenska socialförsäkringen som utlovar en social trygghet, ett skyddsnät för att man inte ska ha behov av det yttersta skyddsnätet – det kommunala biståndet. Det som händer när färre får ta del av bostadsbidraget är delvis att familjerna får sämre ekonomi. Det finns en risk att familjer kommer hantera det genom att sänka boendestandarden och spara in på mat och kläder. Det finns också risk att fler kommer få behov av att kontakta kommunen för stöd. Bostadsbidraget var inte tänkt att vara stigmatiserande utan det skulle ingå en gemensam social trygghet, en investering för framtiden. Ambitionen låg på en högre nivå förut när man ville säkerställa att alla barnfamiljer fick social trygghet. Nu nöjer man sig med att nå de som har en mer utsatt ekonomisk situation och att därigenom motverka barnfattigdom.
Hon tillägger:
– Samtidigt som färre hushåll får bostadsbidraget finns ett stort mörkertal. Många som har rätt till bidraget söker det inte. Det beror på att det är svårt att veta hur man gör rätt i ansökan och beräkna vilka uppgifter man ska lämna. Många är rädda för återbetalningskrav och att skuldsätta sig.
Nu höjs bostadskostnadsgränsen från årsskiftet, men är det tillräckligt med tanke på hur mycket bostadskostnaderna ökat sedan 1997?
– Vad som är tillräckligt beror på vad man har för bostadspolitiska mål. Jag ser inte att det står utskrivet varför regeringen höjer, men man lägger sig fortfarande under medianhyran för samtliga hushåll. Någonstans försvinner det bostadspolitiska målet när regeringen låter gränserna ligga ganska mycket under det som är en normal hyra. Det var tidigare en tydlig målsättning med bostadsbidraget, detta att motverka trångboddhet och dålig bostadsstandard, men i dag saknar flera partier en formulerad målbild som visar hur man tar sig dit. Politiken har över tid varit långsam med att höja bostadskostnads- eller inkomstgränsen för bostadsbidraget och man har ingen indexering, vilket tyder på att man låtit det bero men samtidigt inte tagit bort det. Och det hade nog rest många frågor om inte politiken haft någon ambition om barnfamiljers boendesituation. Men trots den här höjningen tänker jag att man långt ifrån återställt bostadsbidraget och att det förblir otydligt vad som är det bostadspolitiska syftet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
