Granskning: Få elever klarar SFI

Granskning Politikerna betonar allt mer vikten av att lära sig svenska för att komma in i samhället. Men i 9 av de 20 största kommunerna klarar endast hälften eller färre SFI-utbildningen. Det visar Dagens Arenas granskning. 

Det ställs allt hårdare krav på att nyanlända ska lära sig svenska. Från och med nästa år blir det obligatoriskt språkkrav i äldreomsorgen, och regeringen har gått fram med förslag om språkkrav för medborgarskap. Dessutom finns ett förslag om språkkrav för permanent uppehållstillstånd.

Att nyanlända måste lära sig språket för att skaffa jobb och komma in i det svenska samhället är något som flera regeringsföreträdare varit tydliga med. 

– Talar man inte svenska så är det antagligen väldigt svårt att tillgodogöra sig vad Sverige är för land och vilka rättigheter och skyldigheter man har här. I de flesta länder ställer man stränga, men rimliga, krav på den som blir medborgare, sa statsminister Ulf Kristersson i en intervju i Aftonbladet förra året.

Men trots den hårda retoriken ser verkligheten annorlunda ut. Samtidigt som kraven hårdnar är genomströmningen på SFI, svenska för invandrare, väldigt låg. Särskilt bland elever med kort eller ingen skolbakgrund – de som läser studieväg 1. Dagens Arena har tittat på siffrorna i Sveriges 20 största kommuner. Resultaten visar att det är långt kvar innan regeringens ambitioner om att alla nyanlända ska lära sig svenska är uppnådda. 

Många avbrott

I Södertälje klarade 34 procent av eleverna SFI-utbildningen mellan 2021 och 2024. Men det är långt ifrån den enda kommunen där få elever klarar SFI. I nio av de 20 största kommunerna i Sverige var det mindre än hälften, ibland inte ens var tredje, som klarade hela utbildningen. Dagens Arena frågade Skolverket hur man ser på den låga genomströmningen.

– Det är så klart inte bra, men det har sett ut så här ganska länge. Det finns många orsaker och många aspekter som påverkar. Dels vill jag lyfta individernas personliga förutsättningar. Det är 115 000 elever som studerar på SFI. Många gör avbrott för att de behöver försörja sig. De är inte berättigade till studiestöd och för många vuxna går att försörja sig före allt annat. Sen har individerna olika förutsättningar att lära sig språk, säger Riikka Tilja, undervisningsråd på enheten för kommunal vuxenutbildning på Skolverket, till Dagens Arena.

Ett exempel på en kommun där många inte klarat SFI-utbildningen är Jönköping. Av de totalt 993 kursdeltagare som var inskrivna på studieväg 1 under perioden 2021–2024 gick endast 41 procent ut med betyg. 463 av eleverna gjorde avbrott i sina studier. 

Dagens Arena frågade Anders Brage, en av fyra rektorer på Komvux i Jönköping, vad de många avbrotten och den låga genomströmningen beror på. Han framhåller att det finns flera orsaker. Det vanligaste är att eleverna har brist på tid, att de har ett arbete eller är föräldralediga. En mindre andel av eleverna har uppgett att utbildningen är för svår, att man saknar studieteknik eller digital kompetens. 

Problem för rekrytering

Eftersom SFI inte är studiemedelsberättigande är det svårt att konkurrera med en inkomst som ger tak över huvudet och mat på bordet, framhäver Anders Brage.

– Vad som kan ses som positivt i sammanhanget är att det i Jönköping är många nyanlända som fått ett jobb efter fyra år. Det har funnits möjligheter till anställning inom lager och logistik, restaurang och äldreomsorgen, säger han.

Fanny Forsberg Lundell, forskare på näringslivets forskningsinstitut Ratio, har undersökt orsakerna bakom den låga genomströmningen. 

– Det är ett stort problem på arbetsmarknaden att många inte har tillräckliga språkkunskaper. Det finns en stark koppling mellan språk och arbetsmarknadsintegration, säger hon.

I en rapport från SNS, som hon hänvisar till, uppger nio av tio rekryterare vid små, medelstora och stora arbetsgivare i både offentlig och privat sektor att bristande kunskaper i svenska är ett hinder för rekrytering. Men det är också ett problem för samhället, påpekar Fanny Forsberg Lundell.

– Vi tenderar att fokusera på arbetsmarknaden, att det är första steget in i integrationen. Men språket är också viktigt för demokratin och det sociala livet, för sammanhållningen i samhället och att kunna göra sig gällande i det, säger hon.

Tredje kursen svårast

Precis som Fanny Forsberg Lundell påpekar rektor Anders Brage att det finns mer poänger än bara språkinlärning med att läsa på SFI. Andra viktiga kunskaper kan gå förlorade om man inte fullbordar utbildningen.

– Man får en omvärldskunskap och bättre förutsättningar för integration genom SFI. Man kan också ta tillvara sina rättigheter i arbetslivet. Många som gör avbrott riskerar att utnyttjas eller hamna på en arbetsplats där man inte pratar svenska, vilket gör att man sedan tappar språket. Det är också viktigt för att kunna fixa basala behov i samhället, som att boka tid för vaccination vilket vi såg att många hade svårigheter med under pandemin, säger Anders Brage.

Fanny Forsberg Lundell ser, som Anders Brage lyfter, att många elever prioriterar sysselsättning framför språkinlärning. Hon framhäver också att den förändrade demografin i Sverige påverkar den låga genomströmningen.

– Det är en större andel i dag med utomeuropeiskt ursprung som har ett modersmål med långt avstånd till svenskan. Många har lägre utbildningsbakgrund, kanske bara grundskola, och har svårt för SFI som är studieförberedande och ganska akademiskt. Det är många på studieväg 1 som fastnar på tredje kursen, kurs C, det verkar vara en puckel, säger Fanny Forsberg Lundell. 

Det syns också i statistiken Dagens Arena har tagit del av. I Helsingborgs kommun gjorde 45 procent av eleverna avbrott i kurs C och i Umeå gjorde så många som 84 procent avbrott i samma kurs.

Låg lärarbehörighet

Johanna Svensson Engqvist, rektor på SFI-skolan i Borås kommun, framhåller att kommunen just nu har en grupp elever som har särskilt svårt för C-kursen.

– Vi tar emot få flyktingar nu men har elever som varit i Sverige i 17 år och inte lyckats ta sig vidare i varken arbete eller studier. Ungefär 50 procent av eleverna i studieväg 1 har över tid klarat kurs C men av de eleverna som vi har just nu är det tyvärr fler som riskerar att få avbryta studierna utan att ha klarat kursen. Det är en eftersläpande skuld som samhället har. Vi har gett de här eleverna en sista chans nu, många kommer tyvärr att få avbryta utan att man klarar kurs C, säger Johanna Svensson Engqvist.

Riikka Tilja på Skolverket lyfter också organisatoriska orsaker bakom den låga genomströmningen av elever som klarar SFI. Det är huvudmännen själva som beslutar om utformningen av utbildningen. Och det kan se olika ut beroende på kommunens storlek eller politiska styre. Dessutom är det få behöriga lärare inom SFI, endast 57 procent, samtidigt som det inte ställs tillräckligt höga krav för behörighet, enligt Riikka Tilja.

– Det är klart att om lärarna har adekvat utbildning och kan undervisa den här målgruppen och ge stöd, då har de bättre förutsättningar, säger Riikka Tilja.

Ser ni att det påverkar elevernas möjligheter på arbetsmarknaden nämnvärt, om de inte klarar SFI?

– Vi har inte analyserat elevernas möjlighet till arbete. Men såklart vet jag, och det vet alla, att kunskaper i svenska är viktiga. Sverige har höga krav på utbildning. Det är tufft även för svenska ungdomar som inte har gymnasial utbildning att få ett jobb, säger Riikka Tilja.

Nya kursplaner

Skolverket har fått i uppdrag från regeringen att ta fram nya kursplaner för SFI. De ska redovisas till regeringen i april 2026, men när de kan träda i kraft är inte klart. Riikka Tilja berättar att man jobbar med att ta fram nya kurser som riktar sig mot eleverna med kortast utbildningsbakgrund. 

– Meningen är också att man ska kunna kombinera SFI med de nya förberedande arbetslivskurser. Vi tror att det kan påverka genomströmningen och att eleverna kan få ännu bättre utbildning och lära sig mer om yrkeslivet och arbetsmarknaden i Sverige, säger Riikka Tilja.

Enligt Fanny Forsberg Lundell skulle genomströmningen kunna bli bättre med kombinationsutbildningar, att elever ganska snabbt får komma ut i praktik med handledning på modersmålet. 

– Får man vara ute i praktik blir det bättre sysselsättning. Det finns lyckade exempel på det. Problemet är att den här gruppen har så mycket att ta igen. De har haft bristfällig skolgång i sina hemländer och det kan ta flera år med grundläggande läs- och skrivträning. Då är risken att de fastnar vid skolbänken och kommer för långt ifrån arbetsmarknaden, säger Fanny Forsberg Lundell.

Hon menar att ett snabbt insteg på arbetsmarknaden kanske inte leder till maximal språkutveckling, men att det är bra för arbetsmarknadsintegrationen och för individerna på ett mer personligt plan.

– De kommer in i ett sammanhang och i en tillhörighet. Det är bra för det psykosociala välbefinnandet och det är bra för barnen att se föräldrarna gå till arbetet. Har man tur hamnar man på en arbetsplats med möjligheter att träna på språket. Det är det mer av inom vård och omsorg och mindre inom industrin, säger Fanny Forsberg Lundell.