Fem fackliga nyheter från veckan som gått

Facket Transport stämmer åkeri och Journalistförbundet tar strid mot missbruket av visstider. Här är fem fackliga nyheter från veckan som gått. 

Transport stämmer åkeri

Transportarbetareförbundet stämmer ett åkeri i Kungsbacka efter att företaget vägrat ge ut information om de anställda i ett bemanningsbolag man använde.Det skriver Transportarbetaren. Enligt facket var det nödvändigt att få information om medarbetarna för att kunna bedöma om deras villkor var förenliga med lag och kollektivavtal. Transport yrkar på ett skadestånd på 15 000 kronor. 

Aktion mot missbruk av visstider

Journalistförbundet har i hemlighet tagit fram en aktionsplan för att få stopp på missbruket av visstidstjänster i mediebranschen. Det rapporterar tidningen Journalisten. Enligt tidningen handlar det om en plan i två steg. Journalistförbundet går ut med en uppmaning till alla arbetsplatsklubbar och sektioner att begära MBL-förhandling vid varje tillfälle som en visstidsanställd ska sluta. Om facket och arbetsgivaren skiljs i oenighet uppmanas klubben att begära central förhandling. Enligt tidningen har aktionen redan lett till att en vikarie på Aftonbladet fått förlängt trots att hen passerat Lasgränsen om elva månader.

Försäkringskassan får rätt i AD

Arbetsdomstolen har kommit med ett beslut om en tidigare anställd på Försäkringskassan med fackliga uppdrag på heltid för Saco-S. Det skriver fackförbundet ST:s tidning Publikt. Kvinnan avskedades från sin tjänst i december 2023 efter ett beslut av Försäkringskassans personalnämnd. Enligt nämnden hade kvinnan medvetet missbrukat sin tidrapportering för att kunna få ut lön och ersättningar hon inte hade rätt till. Genom fackförbundet Akavia, som kvinnan var medlem i, stämde hon Försäkringskassan i Arbetsdomstolen.  AD går nu på arbetsgivarens linje och konstaterar att Försäkringskassan hade laglig grund att avskeda kvinnan, då hon rapporterat in sin arbetstid felaktigt och på så sätt åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren.

Stort lönegap för kvinnor i välfärden

De som har ett kvinnodominerat yrke inom offentlig sektor tjänar i snitt 12 200 kronor mindre i månaden än de som har ett mansdominerat yrke med lika höga krav på utbildning, ansvar och arbetsinsats. Det visar en ny rapport från organisationen Lönelotsarna. Exempelvis tjänar en fritidspedagog i snitt 7 300 mindre än en laboratorieingenjör.

Chefer inom äldreomsorg och förskola tjänar så mycket som 23 900 kronor mindre än chefer inom bygg och fastighet, enligt rapporten. Att höja lönerna inom de kvinnodominerande yrkena i välfärden till samma nivå som de mansdominerade skulle kosta samhället 41 miljarder kronor, enligt Lönelotsarna. 

– Det är ett väldigt dåligt betyg för Sverige. Vi ser en stor passivitet och jag tycker varken facken eller arbetsgivarorganisationerna anstränger sig. Det är mycket fagra ord och lite handling, säger säger Lönelotsarnas ordförande Marie Trollvik till tidningen Publikt.

Undersköterska Sveriges vanligaste jobb

Ny statistik från SCB visar att undersköterska inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende, var det vanligaste jobbet bland anställda 2024. Totalt fanns det då 128 090 anställda undersköterskor. På andra och tredje plats kommer grundskollärare och butikssäljare med 119 050 respektive 116 150 anställda. 87 procent av de anställda undersköterskorna 2024 var kvinnor. Det vanligaste jobbet bland männen var mjukvaru- och systemutvecklare, där 79 procent av de anställda var män.