Fem fackliga nyheter från veckan som gått

Facket Tre av fyra arbetsplatser inom sjukvården lever inte upp till arbetsmiljölagen. Fackförbundet Fastighets förre ordförande polisanmäls av styrelsen. Här är fem fackliga nyheter från veckan som gått.

Facket polisanmäler förre ordföranden

Det var i våras en visselblåsare larmade om ekonomiska oegentligheter. Den dåvarande ordföranden Lemmy Mauritzon avslöjades med att under 2024 ha tagit ut ersättningar på 130 000 kronor utan giltigt underlag. Skandalen ledde till hans omedelbara avgång.

En granskning av revisionsbyrån visar bland annat att Lemmy Mauritzon använt förbundets företagskort för privata utgifter och begärt milersättning för resor som inte kan styrkas. En fortsatt granskning visar nu att det även för 2022 och 2023 finns utbetalningar som inte kan styrkas.

Nu har en enig förbundsstyrelse beslutat att polisanmäla den tidigare ordföranden.

Utsatta grupper gynnas av friare uppsägningsregler

En ny rapport från IFAU visar att utsatta grupper, som unga, långtidsarbetslösa och utrikes födda, fick bättre jobbchanser efter ändring av turordningsreglerna år 2001. Det blev då möjligt för småföretag med upp till tio anställda att undanta två personer från ”sist in, först ut”-principen, vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Efter reformen sänkte småföretagen rekryteringströsklarna och blev mindre selektiva i sin rekrytering, konstaterar IFAU. Effekten var störst i de minsta företagen och avtog ju större företagen var.

– När det blev enklare att välja vem som skulle sägas upp började de helt enkelt anställa personer som tidigare nog uppfattats som mer osäkra kort och som inte skulle ha nått över tröskeln, säger Jan Sauermann, en av forskarna på IFAU som skrivit rapporten, i ett pressmeddelande.

2022 förändrades turordningsreglerna igen. Sedan dess får alla arbetsgivare göra tre undantag från turordningsregeln. Detta kan enligt IFAU göra det ännu enklare för utsatta grupper att få jobb.

Socialförsäkringsutskottet röstar nej till slopat karensavdrag

Socialdemokraternas utskottsinitiativ om avskaffat karensavdrag röstades i veckan ner av Tidöpartierna och Centerpartiet. Sverigedemokraterna har tidigare drivit att avdraget ska avskaffas för så kallade kontaktyrken, som lärare och vårdpersonal. Partiet ansåg dock att Socialdemokraterna inte redovisat för hur deras förslag ska finansieras. Socialdemokraterna riktar i sin tur kritik mot Sverigedemokraterna för att själva inte tagit fram något förslag under mandatperioden.

Socialdemokraterna gör nu avskaffat karensavdrag till en valfråga.

– Det är ett vallöfte från vår sida att vi ska avskaffa karensavdraget. Vi har ett tydligt mandat från partikongressen i våras och även LO-kollektivet menar att det är viktigt att vi kommer till rätta med orättvisan, sa Ida Karkiainen till Dagens Arena efter omröstningen.

Vd döms efter dödsolycka

I september 2022 omkom en polsk byggnadsarbetare vid radiostationen Grimeton utanför Varberg. Han höll på med ett underhållsarbete när han följde med en höj- och sänkbar plattform 12o meter ner till marken.

Vd:n för företaget som monterade hängställningen döms nu av Varbergs tingsrätt till villkorlig dom och 60 dagsböter, totalt 35 400 kronor. Företaget ska dessutom betala en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Enligt tingsrätten har vd:n av oaktsamhet orsakat mannens död genom att inte följa arbetsmiljölagen.

Vd:n nekar till brott och kommer att överklaga domen. Till tidningen Byggnadsarbetaren säger vd:ns advokat att tingsrätten bortsett från flera uppgifter. Till exempel att arbetarna ”olovligen tagit sig in på ett stängt arbetsområde”. De ska inte heller ha tagit del av en obligatorisk arbetspärm med säkerhetsföreskrifter, enligt advokaten.

Fackförbundet Byggnads menar å sin sida att straffet är för lågt.

– Det är helt galet att man inte dömer ut fängelsestraff när man har orsakat en annan människas död, säger Oscar Rolfsman, arbetsmiljöansvarig på Byggnads väst, till Byggnadsarbetaren.

8 av 10 akutsjukhus lever inte upp till arbetsmiljölagens krav

Arbetsmiljöverket har mellan 2022 och 2024 inspekterat 450 arbetsplatser inom sjukvården. Tre av fyra fick krav på åtgärder. På akutsjukhusen levde så många som 80 procent av vårdavdelningarna inte upp till arbetsmiljölagens krav.

På DN:s debattsida skriver Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw att det i huvudsak handlar om ohälsosam arbetsbelastning. Det finns en ”obalans mellan krav och resurser” som under lång tid präglat sjukvården, skriver generaldirektören.

Problemet är enligt Lars Lööw strukturellt. Många chefer på avdelningsnivå saknar de förutsättningar, den kunskap och den befogenhet som krävs för att bedriva ett kvalitativt arbetsmiljöarbete. Han lyfter också att det finns en jämställdhetsfaktor eftersom sjukvården är en kvinnodominerad sektor. Generaldirektören föreslår bland annat att högsta ledningen inom vården ”måste ta ansvar för att arbetsmiljön blir en central del av den strategiska styrningen”.