A-kassan Från och med i dag förändras a-kassan i grunden. Regeringen beskriver reformen som den största på fyra decennier. Målet är att fler ska omfattas – men facken varnar för urholkat skydd och ökade orättvisor.
Så fungerar de nya reglerna
Arbetsvillkoret, som byggde på antal arbetade timmar, skrotas och ersätts av ett inkomstvillkor. För att kvalificera sig till a-kassan krävs att du haft en inkomst på minst 120 000 kronor de senaste 12 månaderna. Och tjänat minst 11 000 kronor under 4 av dem. Därefter avgör inkomsthistoriken hur lång ersättningsperioden blir (se faktaruta).
Medlemstiden avgör också hur stor ersättning du får ut från a-kassan. Ersättningsnivån trappas sedan ned i två steg. För den som varit medlem i minst 12 månader sjunker ersättningen från 80 till 70 procent efter 100 dagar och sedan till 65 procent efter 200 dagar.
I och med det nya systemet höjs också taket i ersättningen, hur mycket inkomst du kan få 80 procents ersättning för, från 33 000 kronor till 34 000 kronor.
LO kritiskt
Syftet med de nya reglerna är, enligt regeringen, att fler ska ha rätt till a-kassa. Och många har uttryckt sig positivt till det nya systemet med inkomstvillkor i stället för tidsvillkor. Här sticker dock LO ut som en kritisk röst.
– Vår kritik grundar sig i att en inkomstbaserad a-kassa gör att du försäkrar dig snabbare om du har en högre inkomst. Våra medlemmar har inte lika höga inkomster och därför tar det längre tid för dem att kvalificera sig, jämfört med andra. Det är en orättvisa som vi har reagerat på. Sedan har vi också stor förståelse för den praktiska aspekten av att en inkomstbaserad a-kassa är smidigare, säger LO-ekonomen Niklas Blomqvist till tidningen Transportarbetaren.
LO varnar för att den snabba nedtrappningen slår hårt mot långtidsarbetslösa. Man påpekar också att höjningen av taket i ersättningen i själva verket inte är en höjning. Detta eftersom lönerna ökar snabbare än vad taket höjs. Om taket skulle ha följt löneutvecklingen skulle det enligt LO legat på 39 440 kronor, i stället för 34 000 kronor.
– Vid en jämförelse av vad taket hade varit år 2025 om det hade indexerats blir löntagare med de högsta lönerna de allra största förlorarna på regeringens sammantagna politik för arbetslöshetsförsäkringen. Det handlar om tusentals kronor mindre i månaden redan dag ett, säger Niklas Blomqvist.
A-kassan urholkas
Att a-kassan urholkats har tidigare konstaterats av TCO i ett antal rapporter. Mellan 2020 och 2025 har taket i a-kassan höjts med 3 procent samtidigt som medianlönerna ökat med cirka 16 procent.
Enligt den fackliga organisationen är det bara en tredjedel av de som har a-kassa i dag som får 80 procent av sin tidigare inkomst. Bland tjänstemännen är det endast 18 procent.
En undersökning som Novus gjort på uppdrag av TCO visar att det skulle göra stor skillnad för ekonomin för två av tre förvärvsarbetande om de blev arbetslösa och deras inkomst skulle sänkas till 19 000 kronor i månaden, vilket är det högsta man kan få ut från a-kassan.
Varannan skulle behöva dra ned på kostnader för mat och nästan var femte, 19 procent, skulle behöva byta bostad. 17 procent skulle behöva sälja bilen och 15 procent behöva dra ned på barnens aktiviteter.
– Om man blir av med jobbet behöver man stöd och trygghet för att kunna hitta ett nytt jobb som verkligen matchar ens kompetens. Det är viktigt för att Sverige ska klara sin kompetensförsörjning. För att stoppa urholkningen vill TCO höja och indexera taket i a-kassan, så att fler faktiskt får ut 80 procent av sin lön, säger TCO:s ordförande Therese Svanström i ett pressmeddelande.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
