Grönland Efter Trumps senaste uttalanden om Grönland finns en växande säkerhetspolitisk oro i Europa. Dagens Arena har pratat med Calle Håkansson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), som tror att vi kommer att se ökade politiska påtryckningar från USA mot Danmark.
Sedan USAs militära operation i Venezuela och gripandet av president Nicolas Maduro har Europas blickar vänt mot Grönland. Efter att Donald Trump strax innan jul proklamerade att USA ”måste ha” Grönland för sin nationella säkerhet har en genuin säkerhetspolitisk oro växt i Europa, menar Calle Håkansson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
– Ledare i stora europeiska stater, som Frankrike, Polen och Storbritannien har betonat att det endast är det danska och grönländska folket som kan besluta om Grönlands framtid. Det har också kommit uttalanden från nordiska länder, som visar på den oro som finns, säger Calle Håkansson.
Han framhåller att Trump redan under sina första mandatperiod pratade om att han vill ha Grönland, men att man från Danmarks sida inte tog det på så stort allvar.
– Det är stor skillnad nu med den nuvarande Trumpadministrationen, säger Calle Håkansson.
Monroedoktrinen
Vad som ligger bakom Trumps stora intresse av att ta över Grönland är svårt att säga, enligt Calle Håkansson. Danmark och flera europeiska länder har avfärdat att rådande situation där skulle innebära en säkerhetsrisk för USA, eftersom Danmark – inklusive Grönland – är med i Nato.
– Naturresurser och mineraler kan också spela roll. Och nyckfullheten hos Trump, när han fått en idé blir han väldigt fäst vid den. Så det finns den personliga aspekten också, säger Calle Håkansson.
Har USAs agerande i Venezuela ökat oron för Grönland i Europa?
– Det skulle jag säga. Det har varit Monroedoktrinen att USA ska ha kontroll av närområdet och dit kan Grönland räknas. Efter Venezuela har media och andra aktörer lyft diskussionen om Grönland och Trumps uttalanden är en reaktion på det.
Ökad politiska press
Även om högt uppsatta i Trumpadministrationen sagt att det inte är uteslutet att använda militära medel för att ta Grönland tror Calle Håkansson att risken för det är låg. Han framhåller att det ändå är två allierade länder och att en militär annektering av Grönland skulle, som Danmarks statsminister Mette Frederiksen sagt, innebära slutet för Nato. Däremot tror Calle Håkansson att vi kommer att se en ökad politisk press på Danmark från USA.
Det kan till exempel handla om nya militära förstärkningar på Grönland, för att sända en signal. Eller ekonomiska påtryckningar.
– USAs utrikesminister Marco Rubio har sagt att man vill köpa Grönland, men jag förstår inte hur det ska fungera rent juridiskt. Det är inte vanligt förekommande att köpa en annan landyta, och Grönland har självbestämmande, det skulle behövas omröstning både där och i Danmark. Det är snårig juridisk materia.
Vad skulle det innebära för europeisk säkerhet om USA ändå skulle annektera Grönland?
– Om mot förmodan en militär annektering skulle ske skulle det i princip kunna döda Nato och spräcka stora delar av den transatlantiska relationen. Givet att det är två allierade med artikel fem-förfaranden (ett anfall mot ett Nato-land ska betraktas som ett angrepp mot alla Nato-länder, reds. anmärkning). Det skulle skapa ännu större osäkerhet. Det kan skapa legitimitet för Ryssland i Ukraina men också för Kina att gå in i Taiwan. Det skapar sämre förutsättningar för mindre stater som värnar internationell rätt och som står bättre skyddade med den, säger Calle Håkansson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
